Den 29 januari 2025 presenterade Europeiska kommissionen Konkurrenskraftskompassen, en strategi som syftar till att stärka EU:s ekonomi och globala konkurrenskraft under de kommande fem åren. Strategin baseras bland annat på rekommendationer från de rapporter som framtagits av Mario Draghi och Enrico Letta och tar sikte på att förbättra EU:s innovationsförmåga, ekonomiska motståndskraft och hållbarhet. Konkurrenskraftskompassen identifierar tre huvudområden för åtgärder och fem möjliggörande faktorer som ska säkerställa att EU förblir en stark global aktör.

Tre huvudområden för konkurrenskraft

1.     Innovation

Ekosystemet för startups och forskningsbaserade företag ska stärkas. Detta ska bl.a. ske genom att minska marknadsfragmenteringen och förbättra tillgången till riskkapital. Kommissionen planerar också att föreslå en EU-lag om innovation samt en ny AI-strategi. Dessutom vill Kommissionen reformera reglerna för företagsfusioner, främst inom strategiska sektorer, för att möjliggöra skapandet av europeiska industriledare som kan konkurrera med globala aktörer, särskilt från USA och Kina.

2.     Klimatomställning och konkurrenskraft

Den gröna omställningen ska kombineras med stärkt ekonomisk konkurrenskraft. Kommissionen kommer att lansera Clean Industrial Deal, ett initiativ som syftar till att främja fossilfri teknik och cirkulära affärsmodeller inom viktiga industrisektorer som energi, transport, stålproduktion och jordbruk (förväntas offentliggöras den 26 februari 2025). För att underlätta detta planeras även ett nytt statsstödsramverk som ska göra det lättare att attrahera investeringar i grön teknik.

3.     Ekonomisk säkerhet och minskat beroende av tredjeländer

Kommissionen framhåller betydelsen av internationella avtal om digital handel, om ömsesidigt erkännande och om underlättande av hållbara investeringar och partnerskap för ren handel och rena investeringar. Man understryker vikten av EU:s ekonomiska säkerhetsstrategi samt att, när så behövs, använda EU:s handelspolitiska skyddsinstrument och förordningen om utländska subventioner (FSR) Dessutom avser Kommissionen att göra en översyn av upphandlingsdirektiven som bland annat syftar till att stärka EU:s industriella och teknologiska kapacitet. Inom försvarssektorn vill man öka samarbetet mellan medlemsstaterna och avser att fram en vitbok om framtiden för EU:s försvar.

Fem möjliggörande faktorer

• Förenkling av regler och minskad regelbörda

Kommissionen avser inleda en omfattande förenklingsinsats för att förenkla regelverket och minska den administrativa bördan. Detta omfattar bland annat snabbare godkännandeprocesser och minskade krav på rapportering. En serie så kallade omnibus-paket för förenkling ska presenteras, varav det första, som förväntas offentliggöras den 26 februari 2025, kommer att omfatta en förenkling inom områdena hållbarhetsrapportering, hållbar due diligence och taxonomi.

• En stärkt inre marknad

Kommissionen kommer att vidta åtgärder för att undanröja kvarvarande interna hinder inom EU:s inre marknad och kommer bland annat ta fram en horisontell strategi för den inre marknaden

• Finansiering av konkurrenskraft

Kommissionen har för avsikt att mobilisera både privata och offentliga investeringar för att finansiera konkurrenskraftsåtgärderna. Man kommer bland annat att presentera en strategi för en spar- och investeringsunion för att mobilisera privata investeringar samt föreslå upprättandet av en europeisk konkurrenskraftsfond. Även EIB-gruppens potential ska utnyttjas.

• Kompetensutveckling

För att möta framtidens behov behöver EU satsa på utbildning och kompetensutveckling. Kommissionen kommer bland annat att lägga fram ett initiativ för en kompetensunion, som ska omfatta en strategisk plan för STEM-utbildning, en handlingsplan för grundläggande färdigheter och en strategi för yrkesutbildning.

• Bättre politisk samordning mellan EU och medlemsstaterna

För att strategin ska få genomslag krävs bättre samarbete mellan EU:s institutioner och de nationella regeringarna. Kommissionen kommer föreslå ett nytt samordningsverktyg för konkurrenskraft, Competitiveness Coordination Tool, i syftet att se till att industri- och forskningspolitiken och investeringar på EU-nivå och nationell nivå överensstämmer.