Vågen av policies, strategier, lagstiftningsförslag och
vägledningar fortsätter med oförminskad kraft i Bryssel.
Den överskuggas till viss del av det pågående handelskriget,
där EU:s svarsåtgärder på Trump-administrationens tariffer för tillfället lagts
på is, i likhet med de amerikanska åtgärderna. Men Kommissionen följer sitt
arbetsprogram och lägger fram de åtgärder man flaggat för bl.a. i den
Europeiska konkurrenskraftskompassen, även om någon av åtgärderna har blivit
försenad.
Man går som annonserat fram på bred front. I slutet på februari
kom Clean Industrial Deal och det första Omnibuspaketet med
förenklingsåtgärder. Man har även bl.a. lagt fram en handlingsplan för överkomlig
energi, en handlingsplan för en AI-kontinent, en strategi för en spar- och
investeringsunion, en vitbok om europeiskt försvar, m.m.
Prioriteringen är på åtgärder som ska stärka industrins
konkurrenskraft. Detta genomsyrar det mesta. Omnibus-paketen ska förenkla och
minska regelbörden för företag. Clean Industrial Deal syftar till att göra
utfasning av fossila bränslen till en drivkraft för tillväxt. Action Plan for
Affordable Energy ska minska energikostnaderna för såväl konsumenter som för
industrin, och då särskilt för den energiintensiva industrin. Enligt vitboken
för försvarsindustrin skulle en kraftig ökning av försvarsinvesteringarna få
positiva spridningseffekter i hela ekonomin och bidra till konkurrenskraft,
jobbskapande och innovation. Den social aspekten lyfts inte fram lika tydligt.
Dock kan noteras att ett av Clean Industrial Deals sex områden är kompetens och
arbetstillfällen av hög kvalitet för social rättvisa och en rättvis omställning.
Ett antal rättsakter har nu börjat behandlas av
Europaparlamentet och Rådet. Det återstår att se vad som kommer att hända där
och i den s.k. trilogen, där Europaparlamentet, Rådet och Kommissionen
förhandlar lagtexten. Europaparlamentet har en sammansättning som ligger längre
till höger än den tidigare mandatperioden. Detta bådar för mycket intern debatt
och påfrestningar på koalitionen mellan konservativa EPP (det största partiet),
den socialdemokratiska gruppen S&D och liberala Renew Europe, med långt ifrån
klar utgång.
I detta nummer av Nyhetsbrev från EU har vi bl.a. två lite
längre artiklar om det första Omnibus-paketet och om Clean Industrial Deal, två
dokument som får ses som relativt illustrativa för vad som sker på
lagstiftningsfronten i EU just nu. Martin Johansson, delägare, advokat, Bryssel
| | | Vill du inte missa våra senaste uppdateringar och trender? Prenumerera på våra kommande nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad! |
EU:s Clean Industrial Deal: En ny plan för att göra utfasning
av fossila bränslen till en drivkraft för tillväxt
|
Den 26 februari 2025 presenterade Europeiska kommissionen
sin Clean Industrial Deal - A joint roadmap for competitiveness and decarbonisation (på svenska ”Given för
en ren industri”), en strategisk affärsplan som syftar till att stärka Europas
industriella konkurrenskraft samtidigt som klimatförändringar ska bemötas genom
utfasning
av fossila bränslen (En. decarbonisation) och innovation. Planen har primärt fokus på att minska kostnaderna på lång
och kort sikt för energiintensiva industrier (exempelvis stål- och
betongindustrin) samt att främja utvecklingen av, och efterfrågan på, ren
teknik (En. clean tech) inom EU (exempelvis produktion av förnybar el
samt andra hållbara produkter och tjänster). Clean Industrial Deal ska även förstärka europeiska företags
tillgång till kritiska råmaterial som är nödvändiga för att förverkliga den
gröna omställningen. Tillgången ska stärkas genom ökade satsningar på projekt
som främjar den inhemska tillgången av kritiska råmaterial, och genom att
EU-företags förhandlingsutrymme vid inköp av kritiska råmaterial från andra
länder än EU:s medlemsstater ökas. Kommission framhåller också att cirkularitet måste
prioriteras, eftersom det är nyckeln till att maximera EU:s begränsade
resurser, minska beroenden och öka motståndskraften (En. resilience) –
en annan viktig målsättning för Kommissionen. Även om Clean Industrial Deal på många sätt riktar sig mot
ekonomiska förutsättningar för europeisk industri innehåller den också ett
antal åtgärder som riktar sig mot europeiska arbetstagare. Det understryks att
den innebär ett åtagande om en rättvis omställning av EU:s industrier som ger
kvalitetsjobb och stärker människors egenmakt genom att bygga vidare på deras
kompetens, samtidigt som den främjar social sammanhållning och rättvisa i alla
regioner. För att uppnå målen med Clean Industrial Deal har Kommissionen
identifierat sex särskilt viktiga drivkrafter för Europas industrier: 1) överkomliga energipriser,
2) ledande marknader,
3) finansiering,
4) cirkularitet och tillgång till material,
5) globala marknader och internationella
partnerskap, samt
6) kompetens.
Det stora antal åtgärder som föreslås i affärsplanen ska tillsammans
stimulera dessa drivkrafter på ett sätt som premierar hållbara lösningar och möjliggör
att EU blir en världsledande cirkulär ekonomi innan 2030.
Exempelvis ska Kommissionen publicera en Industrial
Decarbonisation Act som ska införa kriterier för motståndskraft och hållbarhet för
europeiska produkter på ett sätt som stärker efterfrågan. Innovationsfonden,
ett av EU:s finansieringsprogram för hållbarhet, ska också ges ytterligare investeringsmöjligheter.
En del mål har konkretiserats i andra förslag från Kommissionen.
Bland annat innehåller det första Omnibus-paketet ändringar i InvestEU-förordningen
som ska mobilisera närmare 50 miljarder euro för satsningar på hållbarhet (se
vår artikel nedan om Omnibus I och II).
För att åstadkomma överkomliga energipriser har Kommissionen också lagt fram handlingsplanen för överkomliga energipriser (En.
Action Plan for Affordable Energy). Denna innehåller åtgärder och
handlingsförslag som ska främja överkomliga energipriser. |
| | Omnibus I och II – administrativa förenklingar och senareläggning av
rapporteringskrav för att stärka EU:s konkurrenskraft
Det första Omnibus-paketet (Omnibus I och II),
som publicerades av Europeiska kommissionen i slutet av februari 2025, utgörs
av en samling föreslagna ändringar i ett antal rättsakter och mekanismer såsom Corporate
Sustainability Reporting Directive (”CSRD”), Corporate
Sustainability Due Diligence Directive (”CS3D”), Carbon
Border Adjustment Mechanism Regulation (”CBAM”), EU:s
taxonomi för hållbara investeringar, och vissa av EU:s investeringsprogram.
Målet med förslagen är att stärka EU-företags
konkurrenskraft i linje med EU:s konkurrenkraftskompass (se artikel i Vinges Nyheter från EU 1/2025) och Clean Industrial Deal — som lades fram samma dag som
Omnibus-paketet (se artikel ovan i detta nummer av Nyheter från EU). Dessutom innehåller paketet ett antal
åtgärder som syftar till att stärka mobiliseringen av framförallt privat kapital
inför kommande ökningar av hållbara investeringar i enlighet med EU:s gröna
giv.
Om förslagen antas i sin nuvarande form beräknas de av Kommissionen
kunna ge totala besparingar i årliga administrativa kostnader på cirka 6,3
miljarder euro och mobilisera ytterligare 50 miljarder euro i
investeringskapacitet för att stödja prioriterade hållbarhetssatsningar.
Det genomgående temat i förändringarna är att administrativa
krav på företag ska minskas, förenklas och senareläggas, framför allt för
mindre företag (små och medelstora företag, ”SME”, samt midcap-bolag).
Parallellt ska även EU:s investeringsprogram förenklas på ett sätt som
underlättar för investeringar i hållbara verksamheter.
Ett axplock av ändringarna i det första Omnibus-paketet
- Enbart stora företag med minst 1 000
anställda ska omfattas av CSRD:s tillämpningsområde, vilket undantar
närmare 80% av alla företag som omfattas av direktivet idag.
- Bolag utanför CSRD:s föreslagna
tillämpningsområde ska skyddas från långtgående, indirekta, rapporteringskrav
med hjälp av en frivillig rapporteringsstandard (VSME). Denna standard
ska utgöra en gräns (En. value chain cap) för hur mycket information
företagen behöver redovisa för större affärspartners inom ramen för CSRD
och CS3D.
- Rapporteringskraven för CSRD:s våg 2 och
3 skjuts upp med två år till 2027 respektive 2028.
- CS3D:s införlivandefrist i nationell rätt
förlängs till juli 2027.
- Våg 1 av due diligence-krav för de största
bolagen på CS3D:s tillämpningsområde senareläggs till juli 2028.
- Harmoniseringskraven för tvister rörande civilrättsligt
ansvar under CS3D minskas.
- Små importörer av varor som omfattas av CBAM
ska undantas från krav på rapportering (alla som importerar mindre än 50 ton
CBAM-varor per år).
- Taxonomin inom EU ska bli frivillig för större
företag med fler än 1 000 anställda men mindre än 450 miljoner euro i
nettoomsättning och möjlighet till partiell rapportering ska införas.
- Lättnader inom EU:s investeringsprogram (särskilt
InvestEU) ska genomföras vad gäller SME:s rapporteringskrav.
Kommissionens förslag
har i enlighet med lagstiftningsprocessen skickats till Europa-parlamentet och
Rådet för behandling innan den så kallade trilogen, där förslagen kommer att
förhandlas mellan de tre institutionerna.
Kommissionen har
särskilt uppmanat Europaparlamentet och Rådet att behandla Omnibuspaketet med
prioritet, särskilt förslaget om att skjuta upp vissa upplysningskrav enligt
CSRD och genomförandefristen under CS3D. Det senare förslaget antogs också den
14 april och ska vara genomfört av medlemsstaterna senast den 31 december 2025
– se direktiv
2025/794, det så kallade ”stop-the-clock”-direktivet. Det är i dagsläget
inte möjligt att uttala sig om när en överenskommelse kommer att ha nåtts för
de substantiella ändringsförslagen.
Kommissionen avser även att lägga
fram ytterligare Omnibus-paket senare under 2025 och kommande
år. Dessa kommer att ta i beaktande såväl Draghi-rapporten som ett flertal samrådsprocesser.
De förväntas röra sektorer såsom: - Dokumentationskrav för SME:er och midcap-bolag
- Cybersäkerhet
- Jordbruk
För en beskrivning av hur förslagen i Omnibus I och II kan
komma att påverka finansbranschen se följande artikel på Vinges hemsida: Förslag om förenklade regler på hållbarhetsområdet. |
Handlingsplanen
för en AI-kontinent och byggandet av AI-fabriker
För att EU ska kunna bli en global ledare inom
utvecklingen av artificiell intelligens (”AI”) och främja utvecklingen
av samhällsnyttiga AI-lösningar inom unionen presenterade EU-kommissionen Handlingsplanen
för en AI-kontinent den 19 april 2025. Handlingsplanen utgör ett led i det
överordnade arbetet med InvestAI-initiativet som påbörjades den 11 februari
2025 vilket syftar till att öka satsningarna på europeisk AI och som ska
mobilisera 20 miljarder euro för detta ändamål.
Handlingsplanen har fem grundpelare, varav den första
är att en storskalig infrastruktur för AI-data och AI-databehandling ska byggas
i Europa, vilket innefattar ett nätverk av AI-fabriker. 13 av dessa har redan
börjat byggas (varav en är MIMER vid Linköpings universitet,
med NAISS och Rise som samarbetspartners). Särskilt nämnvärt är också att ett antal så kallade AI-gigafabriker
ska byggas och utrustas med uppemot 100 000 högmoderna AI-chip per fabrik,
vilket är ca. fyra gånger så många som nuvarande fabriker är
utrustade med. Kommissionen har offentliggjort en preliminär inbjudan till
konsortier av privata aktörer och medlemsstater att inkomma med
intresseanmälningar för det kommande bygget av dessa gigafabriker. Kostnaderna
för denna satsning på europeisk AI förväntas kunna finansieras genom
mobilisering av kapital, inklusive privata investeringar, inom ramen för det
ovan nämnda AI-initiativet. De övriga fyra grundpelarna är att öka tillgången
till stora mängder data av hög kvalitet; att utveckla algoritmer och främja
införandet av AI i strategiska EU-sektorer; stärka AI-kompetensen och
AI-talangerna; och att förenkla regelverket för AI i EU. Läs pressmeddelandet för handelsplanen för en AI-kontinent här
Läs pressmeddelandet för InvestAI-initiativet här
| |  fd |
En
bro mellan individen och EU:s fokusområden – ökade investeringsmöjligheter för
EU:s medborgare och företag
Den 19 mars 2025 presenterade EU-kommissionen strategin
för en Spar- och investeringsunion (”SIU”) med syftet att stärka EU:s
förutsättningar att förena privat sparande med investeringar som stärker långsiktig
konkurrenskraft, säkerhet och den digitala och gröna omställningen. Avsikten är
att SIU ska ge privatpersoner fler val vad gäller investeringsmöjligheter och
samtidigt stärka tillväxten hos europeiska företag, främst inom hållbarhet.
Europas förmåga att hantera utmaningar, såsom
klimatförändringar, snabba teknologiska skiften och nya geopolitiska balanslägen,
kräver betydande investeringar. Enligt Draghi-rapporten kan behovet uppskattas till en årlig ökning av investeringarna i EU med 750-800 miljarder
euro fram till 2030. Vidare påverkas denna siffra av ökade försvarsbehov. Till saken hör
att uppskattningsvis 10 biljoner euro i kapital sparas idag på europeiska
bankkonton med mycket låg ränta. Om hushållen i EU skulle anpassa sin inlåning
i förhållande till sina finansiella tillgångar till samma förhållande som
hushållen i USA, skulle enligt Kommissionen upp till 8 biljoner euro kunna
omdirigeras till marknadsbaserade investeringar – ett flöde på cirka 350
miljarder euro per år.
Kommissionen kommer att vidta åtgärder inom ett visst
antal områden med en tydlig koppling till att öka konkurrenskraften i EU:s
ekonomi, i syfte bl.a. att förenkla för privata sparare att investera i företag
som främjar EU:s industriella mål. De områden man avser att agera inom är:
allmänheten och sparande; investering och finansiering; integrering och
uppskalning; samt effektiv tillsyn på den inre marknaden. Åtgärderna kommer att
lanseras under mandatperiodens första hälft, där de mest verkningsfulla åtgärderna
kommer att prioriteras 2025.
Läs pressmeddelandet här
Läs faktabladet här
Läs meddelandet om spar- och investeringsunionen här | | |
Vitboken
om europeiskt försvar – en plan för förstärkningen av EU:s försvarsindustri
EU-kommissionen och Unionens höga representant för
utrikes frågor och säkerhetspolitik presenterade en vitbok om europeisk
försvarsberedskap 2030 den 19 mars 2025. Denna vitbok lades fram tillsammans
med planen ReArm Europe/Readiness 2030 (vad gäller den senare se länk längre ner). Medan
ReArm Europe/Readiness 2030 stärker den europeiska försvarskapaciteten med nya
finansieringsmekanismer, innehåller vitboken en ny strategi för
försvarsindustrin och kartlägger investeringsbehovet i Europa.
För att vända trenden av underinvesteringar inom
europeisk försvarsindustri presenterar vitboken förslag på lösningar för att
åtgärda kritiska kapacitetsbrister och bygga upp en stark försvarsindustriell
bas. Exempelvis innehåller den förslag rörande aggregerad efterfrågan och ökad
gemensam upphandling, hur marknaderna för försvarsmateriel ska kunna integreras
inom EU, hur högteknologiska lösningar som AI och kvantteknik ska kunna
inkorporeras vid tillverkning av försvarsmateriel, samt hur beredskapen för värsta
tänkbara scenarier ska ökas.
Enligt Kommissionen skulle en kraftig ökning av
försvarsinvesteringarna få positiva spridningseffekter i hela ekonomin och
bidra till konkurrenskraft, jobbskapande och innovation i många sektorer, från
flygteknik till varvsindustri, från stål till rymden, från transport till AI.
Läs pressmeddelandet här
Läs
Vitboken här | | fd |
Vägen
till en hållbar (och billig) energiförsörjning av Europa
EU-kommissionen har presenterat en handlingsplan för
överkomlig energi som innehåller åtgärder för att sänka energikostnaderna,
fullborda energiunionen, locka investeringar till energiinfrastruktur och
hållbar produktion, samt skapa beredskap för energikriser.
Denna handlingsplan publicerades samtidigt som Clean
Industrial Deal (given
för en ren industri) och utgör en viktig del i Kommissionens arbete med att underlätta
för hushåll med höga energiräkningar och industrier med höga produktionskostnader
(särskilt energiintensiva industrier).
Handlingsplanen innehåller en lång rad konkreta
åtgärder som ska minska energikostnaderna både för industrin och
privatpersoner. Dessa inkluderar både
kort- och långsiktiga förslag som investeringar i energiinfrastrukturen mellan
medlemsstater, nedkortning av handläggningstiderna för nybyggnation av ren
kraftförsörjning och energiinfrastruktur, förslag på utformning av
tariffmetoder för nätavgifter, och ny vägledning från Kommissionen om hur medlemsstater ska kunna använda sina statsbudgetar för
att minska elnätskostnader inom ramen för statsstödsreglerna. Handelsplanen
fokuserar även på den framtida utvecklingen av fossilfria energikällor, annat
än sol- och vindkraft, som kan komma att bli viktiga inom unionen. Exempelvis
rör detta hur utvecklingen av fusion kan stöttas genom samarbete mellan
medlemsstater och privata aktörer samt att regelverken för nya
kärnkraftsalternativ, som mindre modulära reaktorer (En. Small Modular
Reactors – SMR), ska ses över. I handelsplanen påpekar också Kommissionen
vikten av att skatt på el i medlemsstaterna hålls på en rimlig nivå och understryker
att Kommissionens förslag på ett nytt elskattedirektiv, som varit vilande sedan
2021, behöver antas så snart som möjligt för att ge medlemsstater större
möjligheter att sänka skatten på energi – särskilt i förhållande till förnybar el.
Läs pressmeddelandet här
Läs handlingsplanen här | | | | | Fler nyheter från EUEU stärker ekonomisk säkerhet med rekommendation om
exportkontroller
För att stärka EU:s ekonomiska säkerhet har EU-kommissionen
släppt en rekommendation som syftar till att förbättra samordningen av
nationella kontrollistor över produkter med dubbla användningsområden.
Läs pressmeddelandet här
Läs rekommendationen här
EU-kommissionen har
genomfört samråd rörande nya statsstödsregler för Clean Industrial Deal Den 11 mars till 25 april 2025
genomförde EU-kommissionen ett samråd där intressenter kunde kommentera det
föreslagna ramverket för statligt stöd som ska stödja Clean Industrial Deal.
Läs pressmeddelandet här
Finansieringen av
satsningar på försvarsindustrin i EU Parallellt med vitboken för
europeiskt försvar publicerades även ReArm Europe Plan/Readiness 2030 den 18
mars 2025. Denna plan syftar till att öka försvarsfinansieringen genom att bland
annat lansera ett 150 miljarder euro stort låneinstrument (SAFE – Security
Action for Europe) för försvarsinvesteringar och stödja Europeiska
investeringsbankgruppen för att mobilisera privat kapital.
Läs pressmeddelandet
Förebyggandet av hot och
kriser – EU:s strategi
EU-kommissionen lanserade
den 26 mars 2025 strategin för en beredskapsunion. Strategin syftar till att förbättra
EU:s förmåga att förebygga och hantera olika kriser, inklusive naturkatastrofer
och pandemier. Konkret innehåller strategin 30 nyckelåtgärder och en
handlingsplan.
Läs pressmeddelandet här
Nytt arbetsprogram för
2025-2027 inom ramen för ett digitalt Europa (DIGITAL)
EU-kommissionens har
antagit ett nytt arbetsprogram DIGITAL 2025–2027 den 28 mars 2025. Programmet
avsätter 1,3 miljarder euro för att stärka Europas digitala kapacitet, särskilt
inom områden som artificiell intelligens, cybersäkerhet, molntjänster och
avancerade digitala färdigheter. Syftet är att stödja små och medelstora
företag och öka EU:s teknologiska självständighet.
Läs arbetsprogrammet här
90 dagars paus på EU:s
motåtgärder mot USA
EU har beslutat att pausa sina
motåtgärder mot amerikanska handelstullar på stål- och aluminium för att ge tid
och utrymme för förhandlingar mellan EU och USA. Pausen påbörjades den 15 april
och kommer löpa i 90 dagar, likt USA:s beslut att pausa sina importtullar.
Läs pressmeddelandet från Kommissionen här
|
Delägare, advokat, Bryssel | | | | | | | | | | | | | | | | | | | Innehållet i detta nyhetsbrev är endast av allmän karaktär. Innehållet gör inte anspråk på att vara fullständigt och ska inte betraktas såsom juridisk rådgivning i enskilt ärende. Information om Vinges behandling av personuppgifter, se Vinges integritetspolicy. | | | |
