Nyheter från EU

När vi nu närmar oss slutet av 2025 är det dags att sammanfatta hösten och sammanställa ett sista nyhetsbrev från EU. Då vi inte bara närmar oss slutet av ett kvartal, utan också slutet av året, har lagstiftningsaktiviteten kraftigt accelererat.

Omnibus VII, det digitala paketet, presenterades i november och innehåller ett flertal förenklingsförslag och förslag på minskad regelbörda från Kommissionen, men även förslag som tydligt syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft. Det mest kontroversiella av förslagen är antagligen det som rör förbättrade möjligheter att använda data, inklusive personuppgifter, för att träna europeiska AI-modeller. Läs mer om det digitala paketet nedan, där ni också hittar en länk till en lite längre artikel.

I detta nummer lyfter vi också upp att Europaparlamentet och Rådet har kommit till en preliminär politisk överenskommelse vad gäller den sista delen av Omnibus I (hållbarhet), rörande CSRD och CS3D-direktiven. Överenskommelse har välkomnats av stora delar av näringslivet, liksom av vissa av EU:s handelspartners, men har kritiserats hårt av såväl andra delar av näringslivet som av juristprofessorer, advokater och andra jurister, liksom miljöorganisationer. Europaparlamentets antagande av sin förhandlingsposition försiggicks av ett antal politiska turer, där det konservativa partiet (EPP) till slut stödde sig på en majoritet bestående partier från högerkanten, något som orsakade stor irritation hos socialisterna, de gröna och liberalerna.

Ni hittar också information om den EU Defence Readiness Roadmap som Kommissionen la fram i oktober 2025 med syfte att påskynda omvandlingen av den europeiska försvarsindustrin för att vara redo till 2030, ett område som rör sig framåt i mycket hög hastighet. I december antog rådet t.ex. EDIP-förordningen (European Defence Industry Programme), som syftar till att förbättra EDTIB:s (European Defence Technology and Industrail Base) konkurrenskraft och säkerställa att försvarsprodukter finns tillgängliga och levereras i rätt tid i hela EU.

Vi noterar vidare att bara för några dagar sedan presenterade Kommissionen Omnibus VIII, om miljölagstiftning. Kommissionen föreslår bland annat lättnader i industriutsläppsreglerna, något som med säkerhet kommer att leda till debatt.

Nyhetsbrevet tar även bland annat upp ändringarna i EU:s avskogningsförordning, Kommissionens arbetsprogram för 2026, de nya reglerna om utländska direktinvesteringar (FDI), ändringar av avfallsdirektivet, CBAM och två domar rörande förordningen om digitala tjänster – med andra ord, lite blandad konfekt!

Just nu läggs det fram nya förslag och dokument från Kommission var och varannan dag och hjulen i Rådets och Europaparlamentets lagstiftningsmaskineri snurrar med högsta hastighet, även om det med jämna mellanrum kommer lite grus i maskineriet. Det är inte helt lätt att hänga med, men vi kommer med ett nytt spännande nummer av Nyhetsbrev från EU i början av 2026, där vi igen försöker samla upp vad som hänt!

Martin Johansson, delägare, advokat, Bryssel

En ny digital riktning för EU: enklare regler, öppnare data och smartare verktyg (Omnibus VII)

Den 19 november 2025 presenterade Europeiska kommissionen ett omfattande digitalt lagstiftningspaket som ska hjälpa företag i hela EU att bli mer innovativa, växa snabbare och minska sina administrativa kostnader. Paketet består av tre delar där huvudnumret är det digitala förenklingspaketet (Digital Omnibus) som åtföljs av den nya strategin för dataunionen (Data Union Strategy) och förslaget om europeiska företagsplånböcker (European Business Wallet). Tillsammans kombinerar paketet regelförenkling, långsiktiga strategier och praktiska verktyg som syftar till att stärka europeiska företag.

Det övergripande målet är att stärka EU:s konkurrenskraft genom att förenkla regelverk, minska företagens kostnader, bättre anpassa reglerna till den digitala sektorns behov och frigöra utrymme för innovation. Om åtgärderna antas uppskattar Kommissionen att företag genom det digitala förenklingspaketet kan spara upp till 5 miljarder euro i administrativa kostnader fram till 2029 och om alla företag börjar använda europeiska företagsplånböcker förväntas detta kunna generera besparingar på upp till 150 miljarder euro per år.

Digital Omnibus är Kommissionens sjunde förenklingspaket under 2025 och syftar till att förenkla och samordna EU:s omfattande digitala regelverk. Regelverket spänner över områden som digital teknik, cybersäkerhet och elektronisk kommunikation och ska balansera flera olika intressen. En central utgångspunkt är att reglerna ska vara moderna och anpassningsbara, så att de kan hålla takt med den snabba teknikutvecklingen.

Syftet med paketet är tvådelat; dels förenkla befintliga regler genom att göra riktade justeringar i syfte att minska den administrativa bördan för företag, dels samordna reglerna genom att rensa överlapp och samla befintliga regler på ett mer harmoniserat sätt. Sammantaget ska dessa åtgärder bidra till att minska krångel och kostnader samt skapa tydligare regler för att stärka EU:s konkurrenskraft och påskynda innovation.

Ett axplock av ändringarna i Digital Omnibus:

Tydligare definition av när information utgör personuppgifter (GDPR)
Förenklade anmälnings- och informationskrav samt längre frister vid personuppgiftsincidenter (GDPR)
Klargöranden om personuppgiftsbehandling vid utveckling av AI-tjänster (GDPR, i samspel med AI-förordningen)
Smidigare incidentrapportering genom en gemensam rapporteringskanal för NIS 2-direktivet, GDPR, DORA-förordningen, CER-direktivet och eIDAS-förordningen
Konsolidering av datalagstiftning för ett mer överskådligt regelverk (dataförordningen)
Stärkt skydd för affärshemligheter för datahållare (dataförordningen)
Mjukare regler för avtal om databehandlingstjänster (dataförordningen)
Förlängda efterlevnadsfrister för högrisk-AI (AI-förordningen)
Skyldigheten att säkerställa ”AI-kompetens” ersätts av att Kommissionen och medlemsstaterna ska främja sådan kompetens (AI-förordningen)
Regulatoriska lättnader för små och medelstora företag (SMEs) utökas till small mid-caps (SMCs), inklusive enklare dokumentation, lägre sanktioner och riktad vägledning (AI-förordningen)

Kommissionen har tydliggjort att Digital Omnibus bara är ett första steg i arbetet med att förenkla EU:s digitala regelverk. Nästa steg har redan inletts genom en bred och strategisk översyn av hela det digitala regelverket (Digital Fitness Check), som ska analysera den samlade effekten av dagens regler på EU:s konkurrenskraft och identifiera ytterligare områden där förenklingsåtgärder kan bli aktuella framöver.

Dataunionsstrategin syftar till att frigöra och tillgängliggöra högkvalitativ data i EU för att stärka innovation, konkurrenskraft och digital suveränitet. Särskilt ska strategin motverka bristen på storskaliga och högkvalitativa dataset som idag begränsar Europas AI-utveckling.

Den europeiska företagsplånboken är ett digitalt verktyg som ska låta företag identifiera sig, signera och dela uppgifter i hela EU genom ett enda system. Plånboken ska minska administrativa kostnader, ersätta fragmenterade nationella processer och särskilt underlätta för små och medelstora företag, med betydande effektiviseringsvinster för både företag och myndigheter.

Kommissionens lagförslag har i enlighet med lagstiftningsprocessen skickas till Europaparlamentet och Rådet för en första behandling. Efter årsskiftet kommer institutionerna inleda arbetet med att anta sina ståndpunkter innan den så kallade trilogen, där förslagen kommer att förhandlas mellan de tre institutionerna innan en slutlig överenskommelse finns på plats.

Läs hela artikeln

Preliminär politisk överenskommelse om Omnibus I-paketet

Den 9 december nådde Europaparlamentet och Rådet en preliminär överenskommelse om att förenkla hållbarhetsrapporteringen och kraven på tillbörlig aktsamhet genom ändringar av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) och direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CS3D). Det övergripande syftet är att stärka EU:s konkurrenskraft genom att minska rapporteringsbördan och begränsa de negativa effekterna av skyldigheterna för mindre företag.

Vad gäller direktivens tillämpningsområde innebär överenskommelsen att CSRD endast ska omfatta företag med minst 1000 anställda och som har en nettoomsättning på över 450 miljoner euro. För CS3D ska endast företag med minst 5000 anställda och som har en nettoomsättning på över 1,5 miljarder euro omfattas. Därutöver innehåller överenskommelsen vissa övergångsundantag för företag som måste börja rapportera från och med räkenskapsåret 2024, ökad flexibilitet i hur risker i värdekedjan identifieras och prioriteras, avskaffande av kravet på klimatomställningsplaner, begränsningar av civilrättsligt ansvar och sanktionsnivåer samt en senarelagd tidsplan för genomförande.

Den preliminära överenskommelsen måste nu formellt antas av både Europaparlamentet och Rådet och publiceras innan den kan träda i kraft. När så sker innebär det att samtliga delar av Omnibus I-paketet nu har antagits. Sedan tidigare har medlagstiftarna antagit förslag om att skjuta upp tillämpningen av vissa delar av CSRD och CS3D samt förslaget om ändringar av EU:s instrument för koldioxidläckage vid gränsen (CBAM – se nedan).

Läs Rådets pressmeddelande här.

Omnibus VIII – enklare och smidigare miljölagstiftning

Kommissionen har den 10 december presenterat ytterligare ett Omnibus-paket, denna gång med målet att förenkla EU:s miljölagstiftning inom områdena industriutsläpp, cirkulär ekonomi, miljöbedömningar och geospatiala data. Paketet syftar till att genomföra EU:s miljömål på ett effektivare, billigare och smartare sätt genom att minska administrativa kostnader med uppskattningsvis en miljard euro per år, utan att sänka EU:s ambitiösa mål att skydda miljön och människors hälsa.

Paketet består av sex lagstiftningsförslag som bland annat tar sikte på att genomföra lättnader i industriutsläppsreglerna vad gäller miljöledningssystem och införa påskyndande åtgärder för tillståndsgivning av projekt som bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Vidare ges producenter flexiblare regler kring utökat producentansvar, vilket ska följas upp med andra effektiviseringsåtgärder i ett kommande förslag till rättsakt om den cirkulära ekonomin, som väntas presenteras i januari 2026. För att främja tillgången till geospatial miljödata föreslås moderniserade datakrav och rapportering. Slutligen föreslås ett nytt ramverk för snabbare miljöbedömningar med samordnade kontaktpunkter, digitalisering, stärkt myndighetskapacitet och förenklade tillståndsprocesser för projekt som rör energi, digitalisering och industri. Nästa steg är att förslagen behandlas av Europaparlamentet och Rådet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Läs pressmeddelandet här.

Läs Kommissionens frågor och svar om Omnibus VIII här.

Defence Readiness Roadmap 2030 – en färdplan mot försvarsberedskap 2030

Som svar på det försämrade geopolitiska läget presenterade Kommissionen den 16 oktober 2025 en övergripande plan för att stärka Europas försvarskapacitet. Planen anger tydliga mål och milstolpar som ska vägleda unionens arbete mot full försvarsberedskap senast 2030. Bland åtgärderna ingår gränsöverskridande flaggskeppsprojekt, satsningar för att stärka den europeiska försvarsindustrin, skapandet av en verklig EU-marknad för försvarsmateriel med snabbare gemensamma upphandlingar samt medlemsstatsledda kapacitetskoalitioner för att täppa till identifierade brister.

Som ett led i den övergripande planen vad gäller finansiering utgör European Defence Industry Programme (EDIP) ett nyckelinstrument. Programmet ska tillföra 1,5 miljarder euro fram till 2027 för att skala upp industriell kapacitet, standardisera gemensamma program och stödja små och medelstora företag samt small mid-caps. Europaparlamentet och Rådet har nått en preliminär politisk överenskommelse som måste antas formellt innan EDIP kan träda i kraft. Kommissionen har också presenterat ett Military Mobility Package – ett praktiskt steg mot ett ”militärt Schengen” som ska förenkla och synkronisera gränsöverskridande förflyttningar av personal och försvarsmateriel genom bättre anpassade tull-, tillstånds- och infrastrukturregler.

Sammantaget rör sig EU mot en mer sammanhållen europeisk försvarsmarknad där efterfrågan, standarder och finansiering drar åt samma håll. Målsättningen är att stärka både den operativa förmågan och den industriella resiliensen – samtidigt som man ökar investeringsbarheten i försvarssektorn i hela unionen.

Läs pressmeddelandet om Färdplanen för försvarsberedskap 2030 här.

Läs pressmeddelandet om EDIP här.

Läs pressmeddelandet om paketet om militär rörlighet här.

Överenskommelse om riktad översyn av EU:s avskogningsförordning

Mot bakgrund av Kommissionens förslag till ändringar av EU:s avskogningsförordning (EUDR) har Europaparlamentet och Rådet nått en preliminär överenskommelse om en riktad översyn av EU:s förordning om avskogningsfria produkter. Syftet är att förenkla genomförandet av de befintliga reglerna och skjuta upp tillämpningen så att verksamhetsutövare, handlare och myndigheter kan förbereda sig på lämpligt sätt.

Överenskommelsen innefattar en senareläggning av tillämpningsdatumet för alla verksamhetsutövare till den 30 december 2026, med en extra buffert på sex månader för mikroföretag och småföretag, vilket går längre än Kommissionens förslag. Därutöver införs riktade förenklingar för att minska den administrativa bördan utan att ändra förordningens mål. Ansvar för tillbörlig aktsamhet ska i princip ligga enbart på den aktör som först sätter produkten på EU-marknaden, medan aktörerna längre ned i kedjan endast behöver behålla referensnumret. Mikro- och småskaliga primära verksamhetsutövare får en förenklad engångsdeklaration med en identifierare som räcker för spårbarhet. Tryckta produkter tas bort från förordningens tillämpningsområde, och myndigheter ska rapportera större it-störningar till Kommissionen. Parterna betonar också fortsatt dialog med experter och berörda aktörer.

Överenskommelsen måste nu formellt antas och publiceras innan årsskiftet för att uppskjutandet ska träda i kraft som tänkt. Kommissionen ska också senast 30 april 2026 utvärdera effekterna av förenklingarna, särskilt för små aktörer, och vid behov föreslå ytterligare lagändringar.

Läs pressmeddelandet här.

Ett oberoende Europa: Kommissionens arbetsprogram för 2026

Varje år publicerar Kommissionen sitt årliga arbetsprogram som beskriver de viktigaste initiativen och lagförslagen som man avser lägga fram under nästkommande år. Programmet för 2026 har fått namnet ”Tiden för Europas oberoende är inne” och är inriktat på att fördjupa integrationen av den inre marknaden. Konkurrenskraft, tillväxt och ekonomisk motståndskraft blir centrala prioriteringar där regelförenkling, effektivt genomförande och efterlevnad lyfts fram som de viktigaste nycklarna.

Programmet innehåller framtagande av flera förenklingsförslag för viktiga sektorer som kommer att beröra fordonsindustri, miljö, beskattning, livsmedels- och fodersäkerhet, medicintekniska produkter och energiprodukter. Kommissionen avser att stärka EU:s industriella bas genom en ny rättsakt som ska påskynda utfasningen av fossila bränslen i industrin. För att säkra tillgången till kritiska råvaror ska ett nytt centrum för kritiska råvaror inrättas och arbetet drivas vidare genom rättsakten om den cirkulära ekonomin. Kommissionen vill också fullt ut frigöra potentialen på den inre marknaden senast 2028 genom att avlägsna kvarstående hinder och föreslå en europeisk rättsakt om innovation. Därtill planeras en 28:e rättslig ordning särskilt utformad för innovativa företag, samt åtgärder för att etablera en ”femte frihet” i EU – fri rörlighet för kunskap och innovation.

Läs pressmeddelandet här.

Läs Kommissionens arbetsprogram för 2026 här.

Nya regler om utländska direktinvesteringar (FDI-förordningen)

Inom ramen för översynen av förordningen om granskning av utländska direktivinvesteringar (FDI-förordningen) har Europaparlamentet och Rådet nått en preliminär politisk överenskommelse om ändringar i syfte att stärka EU:s förmåga att identifiera, bedöma och hantera risker som vissa utländska investeringar medför, samtidigt som öppenheten för global handel och investeringar bevaras.

Överenskommelsen innebär att alla medlemsstater måste införa granskningsmekanismer för utländska investeringar som minst omfattar angivna särskilt känsliga områden, såsom produkter med dubbla användningsområden, militär utrustning, hyperkritiska tekniker (AI, kvant, halvledare), kritiska råvaror, central energi-, transport- och digital infrastruktur, valinfrastruktur samt ett begränsat antal systemviktiga finansiella aktörer. Dessutom ska investeringar genom EU-dotterbolag också omfattas. Samtidigt stärks samarbetet mellan medlemsstaterna och Kommissionen, men varje land behåller fullt beslutsmandat om att godkänna, villkora eller stoppa investeringar. Transparensen ska ökas genom krav på medlemsstaterna att förklara hur synpunkter från andra medlemsstater eller Kommissionen beaktats. Överenskommelsen ska även effektivisera processerna genom en ny gemensam databas, en frivillig EU-portal för elektronisk inlämning samt tydligare riskfaktorer för bedömning av investeringar.

Den preliminära överenskommelsen behöver nu godkännas av Europaparlamentet och Rådet innan det formellt antas. De nya reglerna börjar gälla 18 månader efter att förordningen trätt i kraft.

Läs Rådets pressmeddelande här.

Kommissionens förenklingsrapport 2025: förenkling, genomförande och efterlevnad i fokus

Kommissionen har lanserat den första årliga översiktsrapporten som sammanfattar de viktigaste resultaten av Kommissionens arbete i det nya arbetet med att uppnå ett enklare och snabbare EU.

Kommissionen konstaterar att den lagt fram sex förenklingspaket (Omnibus-paket) under sex månader som tillsammans med andra initiativ kan göra att företag sparar över 8,6 miljarder euro i minskade administrativa kostnader, med målet att sänka bördorna med 25 % för alla och 35 % för små och medelstora företag fram till 2029. Rapporten betonar vikten av att regler inte bara förenklas utan också genomförs korrekt och efterlevs effektivt i medlemsstaterna, något som stöds av över 550 genomförandedialoger och ett stort antal överträdelseförfaranden där Kommissionen samarbetat med nationella myndigheter.

Slutligen betonar Kommissionen vikten av en förändrad lagstiftningskultur med ett fortsatt starkt partnerskap med Europaparlamentet, Rådet och medlemsstaterna för att säkerställa att förenklingsförslagen blir verklighet och ger resultat i form av lägre kostnader, bättre implementering och starkare rättssäkerhet.

Läs rapporten här.

Fler nyheter från EU

EU antar det 19:e sanktionspaketet mot Ryssland

EU antog den 23 oktober det 19:e sanktionspaketet mot Ryssland för att öka det ekonomiska trycket på landet och stötta Ukraina. Paketet innehåller riktade åtgärder på områdena energi, finans, handel och militärindustri. Konkret innebär det ett totalförbud för import av rysk flytande naturgas, flera transaktionsförbud avseende ryska banker och kryptotjänster samt införandet av obligatoriskt förhandstillstånd för alla tjänster som tillhandahålls den ryska staten. Som en del av paketet införs även ytterligare åtgärder mot Belarus för att begränsa landets stöd till den ryska krigsinsatsen. Slutligen utvidgas sanktionerna till att omfatta fler fartyg i den ryska skuggflottan. Ett 20:e sanktionspaket är redan under diskussion.

Läs Rådets pressmeddelande här.

Kommissionen föreslår importkvoter och tullar för stål

Kommissionen har den 7 oktober lagt fram ett förslag på minskade importkvoter och höjda tullar för stål i syfte att skydda EU:s stålindustri. Förslaget innebär att den tullfria importvolymen minskas till 18,3 miljoner ton per år (en minskning med 47 % jämfört med 2024 års stålkvoter) och att tullsatsen för import utöver kvoten höjs till 50 %. Förslaget innehåller även åtgärder för att förhindra kringgående. Avsikten är att de föreslagna åtgärderna nu ska godkännas av Europaparlamentet och Rådet i tid för att ersätta befintliga åtgärder, som löper ut den 30 juni 2026.

Läs Kommissionens pressmeddelande här.
Läs Kommissionens lagförslag här.

Ändringar av avfallsdirektivet nu antagna

EU har beslutat om ändringar i avfallsdirektivet (2008/98) som syftar till att förhindra och minska avfall från mat och kläder. Förutom bindande mål för medlemsstaterna avseende avfallsminskning till 2030 införs även ett krav på utökat producentansvar för vissa textilprodukter. Enligt detta system måste medlemsstaterna, inom 30 månader från ikraftträdandet, införa ett system som innebär att företag som producerar kläder ska ansvara för kostnaden för att samla in, sortera och återvinna dessa produkter när de är uttjänta. Ändringarna trädde i kraft den 16 oktober 2025.

Läs pressmeddelandet här.

Läs den antagna texten i sin helhet här.

Rådet godkänner förenklingar i EU:s instrument för koldioxidläckage vid gränsen (CBAM)

Rådet har antagit en ändringsförordning som syftar till att minska den administrativa bördan och stärka efterlevnaden av CBAM som en del av Kommissionens första regelförenklingspaket, det s.k. Omnibus I-paketet. Förordningen hade tidigare godkänts av Europaparlamentet, vilket innebär att förordningen nu har antagits. Ändringarna innebär ett nytt de minimis-undantag för det viktbaserade tröskelvärdet som innebär att import på upp till 50 ton per importör och år inte ska omfattas av CBAM-reglerna. Genom åtgärden väntas små och medelstora företag som importerar små eller ringa mängder av varor som omfattas av CBAM-förordningen komma att undantas. Uppskattningsvis omfattas cirka 90 % av alla importörer av undantaget samtidigt som omkring 99 % av de inbäddade utsläppen i varor som importeras fortsättningsvis kommer att omfattas av reglerna. Vidare innehåller den ändrade förordningen flera förenklingsåtgärder för alla importörer av CBAM-varor. Ändringarna trädde i kraft den 20 oktober 2025.

Läs Rådets pressmeddelande här.

Läs den antagna texten i sin helhet här.

Kommissionen drar tillbaka två uppmärksammade lagförslag om patent och AI

Kommissionen har beslutat att dra tillbaka både förslaget om en förordning om standardpatentlicenser och förslaget om ett direktiv om utomobligatoriskt skadeståndsansvar för AI, eftersom det saknas tillräckligt stöd i Rådet för att gå vidare. Beslutet att återkalla patentförslaget har dock mött skarp kritik från Europaparlamentet, som nu har beslutat att väcka talan vid EU-domstolen med argumentet att Kommissionen överskred sina befogenheter när den ensidigt drog tillbaka förslaget.

Läs pressmeddelandet från Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) här.

Ny rättspraxis från EU-domstolen avseende förordningen om digitala tjänster

Förordning (2022/2065) om digitala tjänster (”DSA”) har för första gången tillämpats i EU-domstolen. I två separata fall har Tribunalen fastställt Kommissionens beslut att utse Zalando och Amazon till ”mycket stora onlineplattformar” i förordningens mening. Zalando har överklagat tribunalens dom till EU-domstolen.

Läs Tribunalens dom i mål T-348/23 Zalando mot Kommissionen.

Läs Tribunalens dom i mål T-367/23 Amazon mot Kommissionen.

Nytt förslag som förenklar transparensreglerna för hållbara finansiella produkter

Kommissionen har den 20 november föreslagit en rad ändringar av förordning (2019/2088) om hållbarhetsupplysningar (SFDR), dvs. EU:s transparensregler för finansiella produkter som integrerar miljömässiga eller sociala mål. Förslaget innebär förenklade rapporteringskrav, minskade upplysningar på både företags- och produktnivå samt ett nytt, tydligt system med tre produktkategorier i syfte att stärka investerarskyddet, minska kostnaderna för finansaktörer och öka kapitalflödet till hållbara investeringar.

Läs pressmeddelandet här.

Läs Kommissionens lagförslag här.

Nytt EU-paket för snabbare och starkare elnät

I syfte att möjliggöra effektivare energiflöden mellan alla medlemsstater, påskynda elektrifiering och sänka elpriserna presenterade Kommissionen den 10 december 2025 ett kraftnätspaket tillsammans med initiativet Energy Highways. Sammantaget innehåller paketet förslag för att skapa en stabilare process för planering av gränsöverskridande energiinfrastruktur, påskynda tillståndsgivning, säkerställa effektivare mekanismer för att dela på fördelarna och kostnaderna med gränsöverskridande projekt samt göra gränsöverskridande infrastruktur mer motståndskraftig och säker. Lagstiftningsförslaget kommer nu att överlämnas till Europaparlamentet och Rådet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Läs pressmeddelandet här.

Läs Kommissionens frågor och svar om kraftnätspaketet här.