Nyheter från EU

Nu när semestrarna är över och de flesta oss är tillbaka på jobbet, känns det som rätt tidpunkt att komma ut med ett nytt Nyhetsbrev från EU som rapporterar om några av de beslut, rättsakter och domar som kom strax innan eller under sommaren. Förhoppningsvis blir detta en bra sammanfattning och uppfräschning inför hösten!

I detta nummer presenterar vi den nya statsstödsramen för Clean Industrial Deal - CISAF, som annonserades av Kommissionen i EU:s konkurrenskraftskompass och som utgör en viktig pusselbit under Clean Industrial Deal.

Kommissionen har också fortsatt sitt arbete med förenkling av regler och minskad arbetsbörda. Strax innan sommaren la man fram Omnibus-paket III - som omfattar förenklingar av den gemensamma jordbrukspolitiken, Omnibus-paket IV - innehåller administrativa förenklingar för europeiska småföretag samt Defence Readiness Omnibus - med administrativa förenklingar för försvarsindustrin. I ljuset av detta är det intressant att notera att ett stort antal näringslivsaktörer publicerat ett öppet brev där man kritiserar de förenklingar som Kommissionen föreslagit i Omnibus-paket I vad gäller CS3D och CSRD. Information om detta hittar ni bland våra notiser och länkar i detta nummer.

Nyhetsbrevet tar som vanligt upp en blandning av olika nyheter, denna gång bland annat prioriteringarna för det danska ordförandeskapet, revisionen av Kommissionens koncentrationsriktlinjer, EU:s 18:e sanktionspaket mot Ryssland och Kommissionens vägledning om förutseende investeringar för utveckling av framtidsinriktade elnät.

Under augusti månad händer inte så mycket här i Bryssel. EU-maskineriet står relativt still. I september kommer dock all verksamhet igång igen, ofta med en rivstart! Enligt Konkurrenskraftskompassen ska Kommissionen lägga fram ett stort antal rättsakter innan årets slut. Det ligger redan ett flertal lagstiftningsförslag från Kommissionen hos Rådet och Parlamentet för förhandling och antagande. Vidare ska exempelvis handelsavtalet mellan EU och USA slutförhandlas, med ett flertal stötestenar på bordet, samtidigt som det ännu inte har godkänts av Parlamentet. Dessutom är flera intressanta domar från EU-domstolen att vänta. Allt detta i ett geopolitiskt fortsatt utmanande läge och en allt annat än enad front inom EU, vare sig i Rådet eller i Parlamentet.

Hösten kommer att bli spännande. En rapport kommer i nästa Nyhetsbrev från EU!

Martin Johansson, delägare, advokat, Bryssel

CISAF: Nytt EU-regelverk öppnar för mer statsstöd till ren industri

Innan sommarledigheterna presenterade Europeiska Kommissionen en emotsedd ny ram för statsstöd – ett viktigt steg för Kommissionens giv för en ren industri, Clean Industrial Deal (se artikel om Clean Industrial Deal i Vinges Nyheter från EU 2/25). Den nya ramen, med kortnamnet CISAF (En. Clean Industrial Deal State Aid Framework), syftar till att ge konkret vägledning i hur statsstödsreglerna ska tolkas och tillämpas för att uppnå målen i given, och väntas få stor betydelse för statsstöd till europeisk industri för utveckling av ren energi, utfasning av fossila bränslen och ren teknik.

CISAF, som började gälla den 25 juni 2025 och gäller till den 31 december 2030, ska tillämpas parallellt med Riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi (En. Guidelines on State aid for Climate, Environmental protection and Energy – CEEAG), som antogs 2022. TCTF (En. Temporary Crisis and Transitional Framework), som infördes som ett svar på kriget i Ukraina för att ge medlemsstaterna möjligheter att snabbt vidta stödåtgärder till förmån för de företag som särskilt påverkades av kriget, ersätts dock av CISAF.

Den nya ramen för statsstöd ger ökade möjligheter och tydligare regler för medlemsstaterna att genomföra utsläppsminskande stödåtgärder som ska främja EU:s konkurrenskraft. Avsikten är också att göra det lättare för privata aktörer att genomföra investeringar för att komplettera medlemsstaternas åtgärder.

Målsättningen är att främja följande typer av stöd:

Stöd för att påskynda utbyggnaden av ren energi och elprisstöd till energiintensiva företag.
Stöd till utfasning av fossila bränslen inom industrin.
Stöd för att säkra tillverkningskapaciteten inom ren teknik.

CISAF innehåller också riktlinjer om hur stödåtgärder kan riktas mot projekt som fått en s.k. suveränitetsstämpel från EU:s innovationsfond samt riktlinjer om hur privata investeringar i linje med Clean Industrial Deal ska kunna främjas av medlemsstaterna.

Villkor för stöd

De stödåtgärder som CISAF omfattar underkastas ett antal allmänna krav som av naturliga skäl har nära anknytning till Clean Industrial Deal. Förutom vilka industrisektorer som omfattas, märks detta vad gäller målen om överkomliga energipriser, ledande marknader för ren energi, finansieringsmöjligheter, samt cirkularitet.

EU:s allmänna målsättning att underlätta för små- och medelstora företag (”SME”) som, i enlighet med Konkurrenskraftskompassen (se artikel i Vinges Nyheter från EU 1/25), har högprioriterats den senaste tiden genom en rad lagförslag om regelförenklingar, såsom det första Omnibus-paketet (Omnibus I & II – se artikel i Vinges Nyheter från EU 1/25) och, mer specifikt, Omnibus IV (se notis nedan), är även tydligt närvarande i CISAF. Under CISAF kan medlemsstaterna ge större summor i statsstöd till dessa företag. Exempelvis, vad gäller utbyggnaden av förnybar energi, kan stödnivån höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag i förhållande till större stödmottagare.

För att säkerställa att stöd inte ges till verksamheter som kort därefter visar sig inte vara i behov av stöd, t.ex. för att företagens lönsamhet ökat på ett oväntat sätt, att de snabbt flyttar sin verksamhet utanför EU efter att stödet mottagits, eller på annat sätt slutar vara berättigade stödmottagare, innehåller CISAF ett antal kontrollmekanismer. I det fall en stödmottagare, efter det att stödet beviljats, på grund av ändrade omständigheter inte längre uppfyller kraven, kräver CISAF i många fall att medlemsstaterna inför så kallade claw back-mekanismer, som kan användas för att kräva återbetalning av stöd.

Vidare måste stödåtgärder vara proportionerliga och begränsade till vad som är absolut nödvändigt för att genomföra det projekt eller den verksamhet som beviljas stöd. För att säkerställa detta är huvudregeln i CISAF att stödbeloppen fastställs genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande. Eftersom det inte alltid är möjligt att använda ett sådant anbudsförfarande medger dock CISAF att medlemsstaterna i särskilda fall fastställer stödbeloppet på förhand.

Kommentar

CISAF kan ses som ett av de viktigare stegen för att förverkliga Clean Industrial Deal. Genom att ge medlemsstaterna större möjligheter att bevilja stöd, kan CISAF dock också riskera att förstärka effekten av skillnaderna i medlemsstaternas ekonomiska förutsättningar.

Reaktionerna på CISAF har varit blandade. Gröna europaparlamentariker är kritiska till att ramen inkluderar stöd till teknologier som kärnkraft och annan ”low-carbon energy”, vilket enligt dem riskerar att urvattna den gröna omställningen. På den andra sidan finns industriröster som välkomnar initiativet. Cefic, den europeiska kemiindustrins branschorganisation, ser CISAF som en viktig milstolpe för Europas industriella framtid. Vidare har exempelvis Ørsted, Danmarks största energibolag med danska staten som majoritetsägare, uttryckt sig positivt då CISAF möjliggör investeringar i grön teknik och ser stor potential i de nya reglerna.

Läs hela artikeln

Revisionen av Kommissionens koncentrationsriktlinjer

Som ett av stegen i den pågående moderniseringen av EU:s konkurrensregler har Kommissionen, för första gången på nästan tjugo år, inlett en revision av sina horisontella och icke-horisontella riktlinjer för företagskoncentrationer och påbörjat ett samråd om riktlinjerna. Samrådet pågår till den 3 september 2025 och Kommissionen efterfrågar särskilt marknadens synpunkter på sju fokusområden:

Konkurrenskraft och motståndskraftiga värdekedjor
Strukturella bedömningsfaktorer för marknadskontroll
Innovation och långsiktig utveckling inom ramen för en koncentrationsprövning
Hållbarhet, ren teknik och digitalisering
Effektivitetsvinster som motvikt till potentiellt konkurrensskadliga koncentrationer
Säkerhets- och arbetsmarknadsaspekter på koncentrationer

Efter att samrådet har slutförts kommer Kommissionen att fortsätta arbetet med uppdateringen av riktlinjerna för att anpassa dem så att de bidrar till att främja EU:s roll som en hållbar och innovativ marknad med effektiv koncentrationsöversyn. Därefter kommer Kommissionen ta fram ett utkast på nya riktlinjer och öppna för yttranden om utkastet innan de uppdaterade riktlinjerna slutligen ska antas.

Läs pressmeddelandet här.

Läs fördjupad information om samrådet här.

Omnibus IV – administrativa förenklingar för europeiska småföretag

Kommissionen har presenterat ett Omnibus-paket (Omnibus IV) med regelförenklingar för mindre företag i EU. Ett centralt fokus bland dessa lagförslag är att förenkla regelbördan för ytterligare en grupp företag – ”små midcapföretag” – som nu tillsammans med mindre företag ska omfattas av vissa regellättnader. Införandet av kategorin syftar till att främja tillväxt och konkurrenskraft genom att förenkla de lagkrav som gradvis ökar när företag växer.

Paketet innehåller i övrigt förslag på förenklingar i registerlagstiftning för personuppgifter och handel med flourerade växthusgaser (f-gaser), förenklingar för batteriföretag samt regeländringar för att underlätta helt digital bokföring. Härnäst väntar trepartsförhandlingar med Parlamentet och Rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet innan paketet kan klubbas.

Läs pressmeddelandet här.

Läs Kommissionens frågor och svar om Omnibus IV här.

Defence Readiness Omnibus – administrativa förenklingar för försvarsindustrin

Kommissionen presenterade den 17 juni ett omnibuspaket med lagförslag för att underlätta och påskynda försvarsinvesteringar inom EU. Förslagen syftar till att åstadkomma kortare tillståndsprocesser, minskad byråkrati, enklare regler för upphandling och finansiering, samt anpassning av kemikalielagstiftningen till medlemsstaternas växande behov på försvarsområdet.

Syftet är att stärka EU:s försvarsförmåga, öka förutsebarheten för företag i försvarsindustrins samt möjliggöra snabbare och mer effektiva gemensamma investeringar mellan medlemsstater. Förslaget bygger på vitboken om europeisk försvarsberedskap till 2030 och ska nu förhandlas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Läs pressmeddelandet här.

Prioriteringarna för danska ordförandeskapet i rådet

Danmark är sedan den 1 juli ordförande i Rådet och kommer ha den rollen till och med den 31 december 2025. Under parollen "ett starkt Europa i en föränderlig värld" är det danska ordförandeskapets målsättningar att arbeta för ett säkert, konkurrenskraftigt och grönt Europa under sin mandatperiod.

I programmet för det danska ordförandeskapet betonar Danmark vikten av att EU tar ansvar för den egna och den euroatlantiska säkerheten i nära samarbete med Nato, särskilt mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina. Samtidigt, tillägger Danmark, krävs insatser för att öka EU:s konkurrenskraft genom reformer som gynnar innovation, investeringar och nya jobb. Man framhåller också att den gröna omställningen ska driva tillväxten och att klimat- och energipolitiken ska gå hand i hand med EU:s konkurrenskraft. Danmark lyfter även fram life science-sektorn, vilket är landets största exportindustri, som viktig för både hälsa och tillväxt i EU.

Programmet för det danska ordförandeskapet går att läsa här.

Kommissionens föreslagna klimatmål för EU

Kommissionen föreslog i juli 2025 en ändring av EU:s klimatlag med ett nytt mål: en 90-procentig minskning av nettoutsläppen av växthusgaser till 2040 jämfört med 1990 års nivåer. Målet ska stärka EU:s klimatambitioner och bana väg för klimatneutralitet till 2050, vilket är kärnan i den europeiska gröna given. Förslaget innebär en ökad flexibilitet i hur målen kan uppnås och innehåller bland annat förändringar i EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). Mest omdiskuterad är den föreslagna möjligheten för medlemsstaterna att i vissa fall få tillgodoräkna sig det som Kommissionen kallar ”internationella reduktionsenheter av hög kvalitet”, dvs. att medlemsstaterna ibland kan få räkna utsläppsminskningar i tredjeland som sina egna.

Förslaget var försenat och utgör resultatet av omfattande förhandlingar och samråd i syfte att målen ska kunna vara på plats redan till FN:s klimatkonferens i november – COP30 – då EU måste presentera uppdaterade klimatmål. Härnäst väntar den ordinarie lagstiftningsprocessen, och det danska ordförandeskapet har gjort klart att en snabb överenskommelse är högsta prioritet.

Läs pressmeddelandet här.

Läs förslaget här.

EU och USA ingår handelsavtal

Den 27 juli 2025 skakade president Donald Trump och kommissionsordförande Ursula von der Leyen hand på en ramöverenskommelse om handel mellan USA och EU. Överenskommelsen är dock inte rättsligt bindande och fortsatta förhandlingar väntar om avtalets närmare innehåll. Betydande oenigheter kvarstår mellan parterna, t.ex. om EU:s reglering av globala techjättar och andra europeiska regelverk som Vita huset anser är riktade mot USA.

Avtalet innebär att USA inför en allmän tullsats om 15 procent på majoriteten av EU:s export till landet, inklusive bilar, läkemedel och halvledare, med vissa lägre tullsatser för exempelvis flygplansdelar samt ett antal kemiprodukter och naturresurser. 15 procent är betydligt lägre än de nivåer som president Trump tidigare aviserat och innebär en betydande sänkning av vissa tullar som Trump-administrationen redan infört. De nya tullsatserna är dock flera gånger högre än de genomsnittliga tullar som USA tillämpat mot EU de senaste årtiondena, och den nya överenskommelsen innebär också att EU helt slopar tullarna på amerikanska varor. Vidare anges i avtalet att EU ska köpa amerikansk energi till ett värde på ca 700 miljarder euro fram till 2028 och mobilisera ca 500 miljarder euro att investera i USA under samma period. USA:s tullar på stål och aluminium ligger för tillfället kvar på 50 procent, men enligt avtalet ska parterna återgå till ett system med tullfria handelskvoter likt det som tidigare gällde.

Läs mer om handelsavtalet här på Kommissionens hemsida.

Läs mer om villkoren för handeln mellan EU och USA på Kommerskollegiums hemsida.

Fler nyheter från EU

EU antar sitt 18:e sanktionspaketet mot Ryssland

Det senaste sanktionspaketet mot Ryssland antogs den 18 juli 2025 och innehåller åtgärder som ska sänka Rysslands intäkter från energi- och banksektorn, försvaga landets militärindustriella komplex, förhindra kringgående och ställa Ryssland till svars för sina brott mot ukrainska barn och det ukrainska kulturarvet. Därtill utvidgas sanktionerna till att omfatta fler fartyg i Rysslands skuggflotta.

Läs Kommissionens pressmeddelande här.

SAFE-förordningen och det kanadensiska försvarspartnerskapet

I maj 2025 antogs SAFE-förordningen (Security Action for Europe) som innefattar ett nytt EU-finansieringsinstrument. SAFE innebär att Kommissionen ska mobilisera upp till 150 miljarder euro genom lån – från dessa medel kan sedan medlemsstaterna i sin tur ansöka om lån för att genomföra gemensamma upphandlingar inom försvarsindustrin.

I slutet av juni 2025 ingick EU också ett försvarspartnerskap med Kanada. Förutom ökat samarbete på försvarsområdet öppnar partnerskapet också dörren för kanadensiskt deltagande i SAFE-relaterade upphandlingar i framtiden.

Läs Rådets pressmeddelande om SAFE här.

Läs mer om det kanadensiska försvarspartnerskapet här.

Öppet brev från näringslivsaktörer med anledning av Omnibus I

I juni 2025 publicerades ett öppet brev undertecknat av 187 företag, finansiella institut och andra näringslivsaktörer i Eurosif (European Sustainable Investment Forum), däribland ett antal svenska företag, där undertecknarna uttrycker sitt stöd för EU:s hållbarhetsregler såsom CS3D och CSRD. I brevet framhävs vikten av harmonisering samt ökad förutsebarhet och undertecknarna kritiserar de föreslagna förenklingarna i Omnibus I (för mer om Omnibus I se Vinges nyhetsbrev 2/2025).

Läs Eurosifs pressmeddelande här.

Läs det öppna brevet här.

Vägledning om förutseende investeringar för utveckling av framtidsinriktade elnät

Kommissionen har publicerat nya riktlinjer för att främja investeringar i EU:s elnät. Syftet är att hjälpa medlemsländer, tillsynsmyndigheter och nätoperatörer att skapa förutsättningar för utbyggnaden av näten för att möta framtida energibehov i samband med EU:s gröna omställning.

Läs Kommissionens sammanfattning här.

Läs det fullständiga förslaget här.

Omnibus III – förenklingar i den gemensamma jordbrukspolitiken

Kommissionen lade den 14 maj 2025 fram ett förslag på ett omfattande åtgärdspaket för att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken och stärka jordbrukets konkurrenskraft i linje med målen i EU:s konkurrenskraftskompass. Förslagen omfattar bland annat ett förenklat stödsystem för småskaliga jordbruk, förenklade miljökrav, nya krisstöd, och förenklingar för nationella myndigheter.

Läs pressmeddelandet här.

”Pfizergate” – hanteringen av kommissionsordförandens sms klandras av Tribunalen

Den 14 maj 2025 ogiltigförklarade Tribunalen Kommissionens beslut om att inte lämna ut de sms som kommissionsordföranden Ursula von der Leyen utbytt med Pfizers VD när Kommissionen förhandlade om omfattande inköp av covid-19-vaccin. Emellertid innebär detta bara att Kommissionen igen måste besluta om sms:en ska lämnas ut, och det är oklart om sms:en överhuvudtaget finns kvar.

Läs Tribunalens pressmeddelande här.

Läs avgörandet här.

Samråd kring förordningen om utländska subventioner – FSR

Som de första stegen i den övergripande revisionen av förordningen om utländska subventioner (Foreign Subsidies Regulation – FSR) har Kommissionen nu påbörjat två samråd – ett om de förslagna riktlinjerna om förordningens tillämpning, ett om själva förordningen. Samråden pågår till den 12 september 2025 respektive 18 november 2025.

Läs Kommissionens pressmeddelande om samrådet för riktlinjerna här.

Läs Kommissionens pressmeddelande om samrådet för förordningen här.

Frivilliga rapporteringsstandarder för småföretag

Såsom tidigare aviserats i samband med Omnibus I har nu Kommissionen föreslagit frivilliga rapporteringsstandarder för hållbarhetskriterier (VSME) till små- och medelstora företag. Dessa har utvecklats för att göra det lättare för sådana företag att på frivillig basis rapportera hållbarhetsinformation åt större finansinstitut och handelspartners.

Läs Kommissionens pressmeddelande här.

Läs mer om Omnibus I i Vinges nyhetsbrev 2/2025 här.