EU undertecknar frihandelsavtal med Mercosur-länderna

Efter 26 år av förhandlingar undertecknades den 17 januari 2026 ett omfattande partnerskapsavtal mellan EU och fyra sydamerikanska stater: Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, som ingår i Mercosur (Mercosur-länderna). Mercosur-avtalet innebär kraftigt minskade handelshinder mellan parterna och öppnar även för fördjupat samarbete inom en rad områden. Bland annat liberaliseras handeln med varor och företag får lättare att etablera sig och tillhandahålla tjänster. Avtalet innehåller dessutom särskilda bestämmelser på områden där den europeiska exporten till Mercosur är stor, såsom transport, finansiella tjänster och telekom.

Eftersom EU är ensamt behörigt att besluta om unionens handelspolitik är avtalet uppdelat i två delar, där frihandelsdelarna av avtalet utgör ett eget delavtal, interimsavtalet, som kommer att ingås av Rådet efter godkännande av Europaparlamentet. Interimsavtalet ska gälla till dess att alla medlemsstater ratificerat partnerskapsavtalet i sin helhet. Europaparlamentet begärde den 21 januari 2026 att EU-domstolen ska yttra sig över avtalets förenlighet med EU:s fördrag. Innan Domstolen yttrat sig – något som normalt tar över ett år – kan inte avtalet godkännas av Europaparlamentet. Det är dock vanligt att frihandelsavtal tillämpas provisoriskt i avvaktan på full ratificering. Ledare i både Mercosur-länderna och EU har signalerat att man är mån om att börja tillämpa interimsavtalet provisoriskt så snart som möjligt. Detta är dock politiskt känsligt. Besked i frågan väntas inom de närmaste veckorna.

Läs mer om Mercosur-avtalet i Vinge Insights här.

Läs Parlamentets pressmeddelande här.

Ledare för EU och Indien tillkännager frihandelsavtal

Den 27 januari 2026 tillkännagav ordförandena för Kommissionen och Rådet tillsammans med Indiens premiärminister att EU och Indien avslutat förhandlingarna av ett historiskt frihandelsavtal. Avtalet, som kommer att skapa en frihandelszon med 2 miljarder invånare, spänner över färre områden än Mercosur-avtalet men innebär stora minskningar av handelshindren mellan EU och Indien. Avtalet innebär bland annat att Indien kraftigt sänker tullarna på europeiska industrivaror och maskiner, och EU åtar sig att sänka tullarna på så gott som all indisk import. Vidare underlättar avtalet ökad indisk arbetskraftsinvandring till EU. EU:s koldioxidtullar mot Indien består, men EU åtar sig att stödja Indiens övergång till fossilfritt. Vid toppmötet undertecknades även bland annat ett säkerhets- och försvarspartnerskap som fördjupar samarbetet inom bland annat maritim säkerhet, cybersäkerhet och terrorismbekämpning.

Frihandelsavtalet ska nu färdigställas och översättas innan Rådet ger klartecken för undertecknande. Därefter ska det godkännas av Europaparlamentet innan det kan ingås av Rådet. En eventuell provisorisk tillämpning kan tidigast bli aktuellt efter att avtalet undertecknats.

Läs Kommissionens pressmeddelande om frihandelsavtalet här.

Ny cybersäkerhets-förordning presenterad för att stärka EU:s cybersäkerhetsförmåga

Den 20 januari 2026 presenterade Kommissionen ett cybersäkerhetspaket med förslag till ändringar av EU:s cybersäkerhetsförordning och NIS 2-direktivet. Syftet är att stärka EU:s resiliens och förmåga att hantera cyber- och hybridattacker mot samhällsviktiga funktioner och demokratiska institutioner.

Förslaget innebär att den nuvarande cybersäkerhetsförordningen (2019/881) upphävs och ersätts av en ny, mer detaljerad förordning. Förslaget stärker mandatet för EU:s cybersäkerhetsbyrå (ENISA) att stödja medlemsstaterna och EU i hanteringen av cybersäkerhetshot. Det inrättar också en förnyad ram för cybersäkerhetscertifiering (ECCF – EU Cybersecurity Certification Framework) av produkter och tjänster med större tydlighet och enklare förfaranden. Certifieringssystemen ska fungera som frivilliga och praktiska verktyg för företag att visa regelefterlevnad, med minskade administrativa kostnader. Förslaget innehåller även förenklingar av efterlevnads- och riskhanteringskrav, i samspel med initiativet om gemensamma kontaktpunkter för incidentrapportering som presenteras i Digital Omnibus (se artikel i nummer 4/2025 av Nyhetsbrev från EU).

De riktade ändringarna av NIS 2-direktivet syftar till ökad rättslig klarhet och enklare efterlevnad för cirka 28 700 företag, bland annat genom en ny kategori för small mid-cap-företag samt förenklade regler för tillsyn och rapportering.

Ny förordning om digitala nät

Den 21 januari 2026 presenterade Kommissionen ett förslag på en ny förordning om digitala nät för att skapa en effektiv inre marknad för konnektivitet genom att modernisera, förenkla och harmonisera befintliga regler. Förordningen föreslås ersätta den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation (2018/1972) som idag är den centrala rättsakten på området.

Förutom att minska de administrativa bördorna och rapporteringsskyldigheterna för företag innehåller förordningen även åtgärder för att underlätta gränsöverskridande affärsverksamhet som ska uppmuntra aktörer att expandera och vara innovativa. Den mest centrala åtgärden är införandet av ett Single Passport-system där leverantörer kan verka i flera eller alla medlemsstater med en enda anmälan, samt en EU-auktorisation för satellittjänster som ersätter 27 nationella processer. Detta ska minska den administrativa bördan, skapa större förutsägbarhet och minska inträdeshindren, särskilt för små och medelstora företag som kan omdirigera resurser från regelefterlevnad till innovation och tillväxt. 

Nytt lagstiftningspaket för att stödja fordonsindustrins gröna omställning (inklusive Omnibus IX)

Den 16 december 2025 presenterade Kommissionen nya åtgärder för att stödja fordonsindustrins omställning till ren och konkurrenskraftig mobilitet. Bland åtgärderna finns reviderade koldioxidnormer för bilar, stöd till utsläppsfria och utsläppssnåla företagsfordon och en finanseringsstrategi för europeisk batteritillverkning på ca 1,8 miljarder euro.

Kommissionen föreslår att EU mjukar upp sitt mål att bilar ska vara utsläppsfria från och med 2035. I stället föreslår man ett mål för tillverkarna om 90 % minskning av utsläpp direkt från avgasröret, medan de återstående utsläppen på 10 % får kompenseras genom användning av koldioxidsnålt stål tillverkat i unionen, eller av e-bränslen och biobränslen.

I lagstiftningspaketet ingår det nionde förenklingspaketet (Omnibus IX) som tar sikte på att underlätta fordonsindustrins gröna omställning. Konkret föreslås att reglerna för fordonstillverkare förenklas genom införandet av en ny kategori för ”små elbilar” samt att även andra tekniska krav förenklas för att undanröja hinder som oproportionerligt drabbar elbilar, särskilt inom segmenten för lätta nyttofordon och små personbilar. Paketet väntas generera besparingar för företag och nationella myndigheter på totalt 706 miljoner euro, varav 222 miljoner euro är avsedda att gynna små och medelstora företag.

Lagstiftningspaketet har skickats till Europaparlamentet och Rådet för behandling.

Läs pressmeddelandet här.

Nytt Omnibus-paket för livsmedel- och fodersäkerhet (Omnibus X)

Den 16 december 2025 presenterade Kommissionen sitt tionde förenklingspaket som tar sikte på att förenkla och effektivisera EU:s lagstiftning om livsmedels- och fodersäkerhet över hela kedjan, från växtskyddsmedel till foder, offentlig kontroll samt djurs hälsa och välbefinnande. Ambitionen är att minska administrativa bördor och kostnader utan att kompromissa med de befintliga strikta krav på livsmedels- och fodersäkerhet, hälsa och miljöskydd som redan gäller. 

De föreslagna förenklingarna förväntas spara över 1 miljard euro i administrativa kostnader och efterlevnadskostnader. Bland de viktigaste åtgärderna kan nämnas påskyndande förfaranden för marknadstillträde för biologiska bekämpningsmedel, lättnader i skyldigheten att förnya godkännanden för fodertillsatser och digitalisering av märkning av fodertillsatser och att tillämpa en mer pragmatisk strategi för gränskontroller för växtprodukter. De viktigaste rättsakterna som berörs är kontrollförordningen (2017/625), livsmedelshygienförordningen (852/2004), växtskyddsmedelsförordningen (1107/2009) och biocidförordningen (528/2012).

Lagstiftningspaketet har skickats till Europaparlamentet och Rådet för behandling.

Läs pressmeddelandet här.