Nyheter från EU

EU rustar för industriell suveränitet – i en omvärld som skiftar

Det geopolitiska landskapet fortsätter att forma EU:s lagstiftningsagenda. Handelsfriktioner med USA, ökade global konkurrens i strategiska sektorer och ett växande säkerhetspolitiskt tryck – från både öst och väst – driver unionen att i allt snabbare takt stärka sin ekonomiska motståndskraft och sin industriella bas.

I detta nummer av Nyheter från EU märks den utvecklingen tydligt. Vi ser initiativ och åtgärder som syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft, bland annat genom den nya harmoniserade bolagsformen ”EU Inc.” och det föreslagna regelverket Industrial Accelerator Act, liksom insatser för att fördjupa den inre marknaden och förenkla gränsöverskridande verksamhet. Parallellt fortsätter EU att bredda och skärpa sin verktygslåda inom handel, energi, försvar, hållbarhet och tull.

Några spaningar från Bryssel

Det geopolitiska läget fortsätter att styra dagordningen i Bryssel, där arbetet i praktiken driver längs tre spår: geopolitik, energisäkerhet och konkurrenskraft.

Det syns en tydlig rörelse på konkurrenskraftsområdet från strategi till genomförande, med fokus på att stärka den inre marknadens funktion och minska fragmenteringen. Detta blev särskilt tydligt när EU den 24 april 2026 enades om färdplanen ” One Europe, One Market Roadmap ”, med ambitionen att senast vid utgången av 2027 levererade framsteg inom fem områden: regelförenkling, en mer integrerad inre marknad, en stärkt handelspolitik, lägre energipriser i kombination med minskade koldioxidutsläpp samt en särskilt accelererad digitalisering.

Bland färdplanens prioritering märks en vilja att snabbt omsätta initiativ i lagstiftning. Omnibuspaketen ska enligt planen antas senast i slutet av 2026 (med undantag av förenklingarna för genomförandet av AI-akten där målsättningen är antagande i juni 2026). Även vad gäller EU Inc., och Industrial Accelerator Act är målsättningen att en politisk överenskommelse ska nås före årsskiftet. Likaså är avsikten att översynen av riktlinjerna för fusionskontroll ska vara klar innan 2026 års slut. Kommissionen förbereder dessutom en ny våg av förslag: fler Omnibuspaket inom bland annat beskattning och energiprodukter, samt initiativ kopplade till kapitalmarknader och industripolitik (ramverk för värdepapperisering, reformer av offentlig upphandling, centrum för kritiska råvaror och åtgärder för att minska strategiska beroenden i leveranskedjor). På energiområdet väntar ett intensivt andra kvartal med förslag om marknadsstabilitetsreserven, nätavgifter och beskattning samt ett energitrygghetspaket. På det digitala området nämns Cloud and AI Development Act, Chips Act 2 och Quantum Act, liksom åtgärder för investeringar i storskaliga AI‑projekt, inklusive “gigafabriker”, inom ramen för Tech Sovereignty Package – som flyttats från den 25 mars till föreslagen presentation den 27 maj 2026.

Handelsagendan utvecklas parallellt. EU arbetar för att säkra och diversifiera externa relationer i en tid där handel, teknik och säkerhet allt tydligare flätas samman, och där inremarknadsfrågor som standardisering, efterlevnad och tillsyn kopplas närmare till resiliens, försörjningstrygghet och industripolitik. Säkerhets- och handelsavtalen med Australien, det digitala handelsavtalet med Kanada och Turnberryavtalet med USA illustrerar utvecklingen. Enligt ”One Europe, One Market Roadmap” förblir dessutom förhandlingar med Thailand, Filippinerna, Malaysia och Förenade arabemiraten prioriterade under 2026–2027.

Martin Johansson, delägare, advokat, Bryssel

Industrial Accelerator Act för snabbare tillstånd, en europeisk preferens och nya investeringsvillkor

Den 4 mars 2026 presenterade kommissionen ett förslag till en ny förordning – Industrial Accelerator Act (IAA) – med syftet att påskynda industriella investeringar och utfasningar av fossila bränslen inom EU inom vissa strategiska sektorer. Förslaget utgör en central del av EU:s strategiska affärsplan Clean Industrial Deal (se artikel i nummer 2/2025 av Nyhetsbrev från EU) som i sin tur syftar till att nå mål i EU:s konkurrenskraftskompass (se artikel i nummer 1/2025 av Nyhetsbrev från EU), vilka båda presenterades av Kommissionen i början av 2025.

Kommissionen framhåller att EU:s tillverkningsindustri är avgörande både för unionens ekonomiska motståndskraft och för att uppnå målet om klimatneutralitet, men att industrin samtidigt står inför en rad tilltagande, ofta geopolitiska präglade, utmaningar. Bland dessa finns högre energikostnader, global överkapacitet, ökade kostnader för minskade koldioxidutsläpp, jämförbara låga investeringar och regulatoriska hinder. Tillverkningsindustrins andel av BNP har under de senaste decennierna minskat och låg 2024 på 14,3 procent. En central målsättning i förslaget är att vända denna trend så att tillverkningsindustrin senast 2035 ska stå för 20 procent av EU:s BNP. Förslaget omfattar ett antal specifika produkter relaterade till energiintensiva industrier, såsom stål, cement och aluminium, tillverkare av nettonollteknologier, till exempel batterier, värmepumpar och vindkraftsteknik.

Förslaget adresserar tre identifierade delproblem. Det första rör sårbarheter i leveranskedjorna, vilket anses sammanhänga med brist på tekniskt kunnande och tillverkningsexpertis samt en oro som förstärks av avsaknaden av gemensamma ramar för utländska direktinvesteringar. Det andra handlar om att koldioxidsnåla produkter präglas av höga produktionskostnader och begränsade särskiljning gentemot utsläppstunga produktionsmetoder, vilket bromsar efterfrågan. Det tredje röret långa och fragmenterade tillståndsprocesser som hämmar utbyggnad och utveckling av industriell teknik och innebär risker för investeringsviljan. För att adressera dessa omfattar IAA fyra huvudsakliga åtgärdsområden:

Effektivare tillståndsgivning genom inrättande av en gemensam nationell kontaktpunkt, ett enda tillståndsförfarande och en utvidgning av de effektiviserade tillståndsbestämmelserna i Net Zero Industry Act (NZIA) till alla avkarboniseringsprojekt inom energiintensiv industri.
Krav på unionsursprung och koldioxidsnålhet i offentlig upphandling och stödordningar. För energiintensiva industriprodukter som betong och aluminium föreslår krav på både koldioxidsnålhet och unionsursprung, medan stål enbart träffas av kravet på koldioxidsnålhet. För nettonollteknologier införs krav på unionssursprung med en stegvis upptrappning. För elfordon gäller specifika och detaljerade ursprungskrav. Undantag föreskrivs vid bl.a. oproportionerliga kostnader och förseningar, med varierande tröskelvärden beroende på mekanism.
Villkor för utländska direktinvesteringar i nya strategiska sektorer (batterier, elfordon, solceller och kritiska råmaterial). Investeringar som överstiger 100 miljoner euro och härrör från tredjeländer med över 40 procent av den globala tillverkningskapaciteten ska uppfylla minst fyra av sex mervärdeskapande kriterier, däribland ett ägartak på 49 procent, joint venture-krav, licensiering av IP-rättigheter och krav på sysselsättning av unionsarbetare.
Industriella accelerationsområden där medlemsstaterna ska utpeka minst ett geografiskt avgränsat område för industriell klusterbildning. För varje område ska ett aggregerat bastillstånd utfärdas som täcker de flesta generella tillstånd, varvid enskilda projekt behöver inhämta installationsspecifika tillstånd. Projekt inom accelerationsområdena ska betraktas som strategiska projekt enligt förslaget till förordning om att påskynda miljöbedömningar (se artikel i nummer 1/2026 av Nyhetsbrev från EU).

Förslaget har överlämnats till Europaparlamentet och rådet för behandling enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Kommissionen har angett att förordningen förväntas träda i kraft under 2027, men med tanke på att flera delar av förslaget är kontroversiella och det finns uppfattningar inom såväl Europaparlamentet som rådet, finns en risk att förhandlingarna drar ut under tiden. Förslaget är även nära sammanlänkat med flera parallella lagstiftningsinitiativ, däribland förslag om att påskynda miljöbedömningar , det sk Automotive-paketet och revideringen av EU:s upphandlingslagstiftning.

Läs hela artikeln (vinge.se)

EU Inc. – En ny harmoniserad bolagsform för den inre marknaden

Den 18 mars 2026 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om den så kallade 28:e regimen – Förslag till rättslig ram för EU Inc. som bolagsform – som introducerar en harmoniserad uppsättning regler för en helt ny EU-bolagsform. Förslaget är öppet för alla grundare och företag inom unionen, oavsett storlek, sektor eller hemvistland, och utgör en central lagstiftningsåtgärd med ambitionen att ge EU:s entreprenörer bättre möjligheter att dra fördel av den inre marknaden.

Initiativet är ett svar på återkommande kritik från näringslivet som pekar på att de 27 nationella bolagsrättsliga system, med över 60 olika bolagsformer, skapar rättslig osäkerhet och ökade kostnader för grundare, företag och investerare, samtidigt som de försvårar gränsöverskridande verksamhet inom EU. EU Inc. är tänkt att fungera som ett frivilligt och enhetligt alternativ och en harmoniserad bolagsform som införs i varje medlemsstats rättsordning, men som grundas på en EU-förordning där nationell rätt blir subsidiär och endast tillämplig i frågor som inte regleras av förordningen eller bolagsordningen. Förslaget ersätter inte befintliga nationella bolagsformer, utan kompletterar dessa. Såväl fysiska som juridiska personer ska kunna bilda ett EU Inc., antingen från grunden eller genom inhemska eller gränsöverskridande ombildningar, fusioner eller delningar.

Centrala delar i förslaget :

Bolagsbildning möjlig inom 48 timmar via ett nytt centralt EU-gränssnitt, en maximal kostnad på EUR 100 och helt digitalt förfarande under hela företagets livscykel.
Inget nominellt aktievärde eller minimiaktiekapital, vilket innebär ett instrument som Simple Agreement for Future Equity (SAFE) och flera aktieklasser med differentierade rösträtter. Aktieöverföringar sker online via ett obligatoriskt digitalt aktieregister.
Möjlighet att ansöka om notering på MTF/SME Growth Markets. Medlemsstaterna kan tillåta tillgång till sina reglerade marknader, vilket ger investerare förbättrade exitalternativ.
Ett harmoniserat frivilligt EU-omfattande aktieoptionsprogram för personalincitament (EU-ESO) med beskattning uppskjuten tills aktierna avyttras, vilket undviker torra skattekostnader.
Fritt val av medlemsstat för bolagsbildning, med nationella arbetsrättsliga och socialrättsliga lagar som tillämpas fullt ut.
Förenklad avveckling för solventa bolag, samt ett särskilt förfarande för insolventa uppstartsföretag som ska slutföras inom sex månader.

Målsättningen med förordningen är att skapa ett enhetligt och igenkännbart ramverk som kompletterar nationell rätt, stärker etableringsfriheten och främjar tillväxt och investeringar på den inre marknaden. EU Inc. är avsett att vara särskilt attraktivt för bolag som snabbt vill upp, ta in kapital över gränserna och dra nytta av digitaliserade processorer som minskar transaktionskostnader och administration. Förslaget syftar även till att positionera EU Inc. som ett trovärdigt alternativ till jurisdiktioner utanför unionen. EU Inc. svarar direkt mot EU:s konkurrenskraftsagenda (se artikel om Konkurrenskraftskompassen i Vinges Nyheter från EU 1/25) och aviserades som en av åtgärderna för att eventuellt för innovativa företag att omfattas av en enda, enhetlig uppsättning EU-regler.

Det finns en tydligt uttalad politisk vilja att nå en politisk överenskommelse före utgången av 2026 med formellt antagande i början av 2027.

Läs hela artikeln (vinge.se)

EU tecknar frihandels- och säkerhetsavtal med Australien

Den 24 mars 2026 tillkännagav EU och Australien att man slutfört förhandlingarna om ett frihandelsavtal och ingått ett nytt säkerhets- och försvarspartnerskap. Samtidigt enades parterna om att inleda förhandlingar om Australiens associering till bland annat Horizon Europe, EU:s flaggskeppsprogram för forskning och innovation.

Frihandelsavtalet innebär att över 99 procent av tullarna på EU:s varuexport till Australien avskaffas, vilket väntar öka EU:s export med upp till 33 procent under det kommande årtiondet och till ett årligt exportvärde på upp till 17,7 miljarder euro. Avtalet öppnar även den australiska tjänstemarknaden och stärker EU:s tillgång till kritiska råmaterial. Därtill skyddas närmare 400 europeiska geografiska ursprungsbeteckningar. Avtalet innehåller dessutom bindande hållbarhetstaganden, bland annat om Parisavtalet och arbetstagares rättigheter. Frihandelsavtalet kompletterar EU:s olika handelsavtal, såsom avtalen med Mercosur och med Indien (läs mer om EU:s handelsavtal på Vinge Insights här ).

Säkerhets- och försvarspartnerskapet, som undertecknades den 18 mars 2026, skapar en ram för ett fördjupat samarbete inom bland annat försvarsindustri, cybersäkerhet och terrorismbekämpning. Avtalet speglar den ökade kopplingen mellan säkerheten i Europa och Indopacifiska regionen.

Frihandelsavtalet ska nu genomgå interna förfaranden innan det kan undertecknas. Därefter ska det godkännas av Europaparlamentet innan rådet tar beslut om att ingå av avtalet. När även Australien ratificerat kommer avtalet träda i kraft.

Läs Kommissionens pressmeddelande här .

Nytt EU-program för snabb försvarsinnovation genom små och medelstora företag (AGILE)

Den 25 mars 2026 presenterade kommissionens program AGILE (Agile and Rapid Defence Innovation), vilket är ett nytt instrument för att snabbare kunna få ut disruptiva försvarsinnovationer på marknaden. Genom programmet ska små och medelstora företag, uppstartsföretag och tillväxtföretag, även från den civila sektorn, stöttas för att kunna ta fram innovativa och kostnadseffektiva försvarslösningar.

Programmet tilldelas EUR 115 miljoner för 2027. Bidragen uppgår till EUR 1–5 miljoner per projekt, med en mycket kort beslutstid på fyra månader från ansökan till tilldelning. Bidragen kan täcka upp till 100 procent av de stödberättigade kostnaderna. AGILE är öppet för enskilda företag från EU:s länder, Norge och Ukraina. Programmet kompletterar befintliga instrument som Europeiska försvarsfonden.

Kommissionen bedömer att mellan 20 och 30 företag kan komma att tilldelas stöd under 2027, med en första ansökningsomgång redan i början av nästa år. Programmet är en del av färdplanen för försvarsberedskap 2030 som kommissionen presenteras i november 2025 (se artikel i Vinges Nyheter från EU 4/25 ).

Läs mer om EU:s nya försvarslandskap på Vinge Insights här .

Läs Kommissionens pressmeddelande här .

Storbritannien och EU undertecknar avtal om konkurrenssamarbete

Den 25 februari 2026 undertecknade Kommissionen och Storbritannien ett avtal om samarbete i konkurrensfrågor. Avtalet ska konkurrensen etablera en tydlig ram för samarbete med kommissionen och medlemsstaternas konkurrensmyndigheter, och på andra sidan den brittiska myndigheten CMA (Competition and Markets Authority) – avtalet troligtvis samarbete även mellan medlemsstaternas konkurrensmyndigheter och CMA. Det är det första formella avtalet mellan EU och Storbritannien på konkurrensområdet efter Brexit.

Avtalet fastställer bland annat principer för ömsesidig underrättelse av viktiga antitrustärenden och företagskoncentrationer och förfarande för parterna att samordna sina insatser när så är nödvändigt. Avtalet omfattar en skyldighet för konkurrensmyndigheterna att skydda sekretessen för delad information och myndigheterna ska inhämta samtycke från varje företag inom konfidentiell information kan delas.

Detta avtal kommer att komplettera det befintliga handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien . Nästa steg är att rådet, efter Europaparlamentets godkännande, ska anta ett beslut om att ingå avtalet. Avtalet träder i kraft efter att både EU och Storbritannien har slutfört sina ratificeringsförfaranden.

Läs Kommissionens pressmeddelande här .

EU:s nya hamnstrategi för ökad konkurrenskraft, säkerhet och hållbarhet

Kommissionen antog den 4 mars 2026 en ny EU-strategi för hamnar (EU Ports Strategy). De europeiska hamnarna utgör en hörnsten i EU:s ekonomi och hanterar omkring 74 procent av unionens externa handel. I takt med att hamnarna alltmer har utvecklats till multifunktionella industriella knutpunkter anser kommissionen att det finns ett behov av att expandera deras kapacitet, minska koldioxidutsläppen samt digitalisera och stärka deras säkerhet.

Mer konkret innehåller strategiska åtgärder inom fem prioriterade områden: ett stärkande av konkurrenskraften genom att bl.a. stödja digitalisering och innovation, ett främjande av energiomställningen och hållbarhet genom bland annat påskyndad tillståndsgivning för strategiskt energiprojekt, en förbättrad säkerhet med åtgärder mot narkotikasmuggling och cyberhot, bättre tillgång till EU-finansiering slutligen stöd för social sammanhållning och kompetensutveckling.

EU strategin för hamnar antogs samtidigt med EU Industrial Maritime Strategy (se nedan) och omfattas av EU:s konkurrenskraftskompass (se artikel om konkurrenskraftskompassen i Vinge Insights) liksom av Clean Industrial Deal (se artikel om Clean Industrial Deal i Vinge Insights). Kommissionen att inrätta en högnivå för sjöfartsindustri och hamnar för att säkerställa ett effektivt genomförande av såväl som nedan nämnda industriella sjöfartsindustrin.

Läs Kommissionens pressmeddelande här .

EU presenterar en ny strategi för en stärkt europeisk sjöfartsindustri

Samtidigt som hamnstrategin antog Kommissionen även den 4 mars och ny industriell sjöfartsstrategi (EU Industrial Maritime Strategy). Jag syftar till att främja konkurrenskraften samt det innovativa och tekniska ledarskapet i EU:s varvs- och sjöfartsindustri, innehåller strategiska konkreta åtgärder för att stärka den industriella suveräniteten, den ekonomiska säkerheten och såväl grön som digital omställning.

Uppbyggd på tre ”pelare” ska det första området åtgärder stärka Europas maritima tillverkningskapacitet och tekniska ledarskap, bl.a. genom att lansera en EU-allians för den maritima värdekedjan samt påskynda den digitala och cirkulära omställningen av europeiska varv. Vidare ska åtgärder företas för att stärka sjötransportens konkurrenskraft, hållbarhet och sammanlänkning genom ett förenklat av de administrativa förfarandena för sjötransporter samt genom att stödja den gröna omställningen och en fortsatt användning av statsstödslinjerna för sjötransporter för att uppmuntra valet av EU-flagg. Den tredje pelaren avser att stärka Europas kapacitet inom sjöfart, undervattensverksamhet, produkter med dubbla användningsområden och militära rörlighet för att öka säkerheten och motståndskraften, till exempel genom en stödja produktionskapaciteten inom sjöfartssektorn, stärka den maritima situationsbilden på EU-nivå och inrätta dubbla och stödmekanismer för skärande krav på användning.

Strategin innehåller även åtgärder för att identifiera kompetensluckor inom sjöfartsutbildning, utvidga nätverk för fortbildning och omskolning, inklusive anpassning härav till ny teknik och gröna driftsmetoder.

Den under EUs hamnstrategi nämnda grupp för sjöfartsindustri och hamnar kommer även att vara ansvarig för att säkerställa ett effektivt genomförande av den industriella sjöfartsstrategin.

Läs Kommissionens pressmeddelande här .

Fler nyheter från EU

ESMA vill uppdatera MAR-riktlinjerna

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) har inlett ett samråd med förslag på ändringar av sina riktlinjer om uppskjutet offentliggörande av insiderinformation enligt marknadsmissbruksförordningen (MAR). Förslagen syftar till att anpassa riktlinjerna till de ändringar som införts i Listing Act och minska den administrativa bördan för emittenter. Samrådet avslutades den 29 april 2026 och en slutrapport väntas under det fjärde kvartalet 2026.

Läs pressmeddelandet från ESMA här .

EU och Kanada leder förhandlingar om ett digitalt handelsavtal

Den 5 mars 2026 inleddes förhandlingar mellan EU och Kanada om ett avtal för digital handel. Avtalet ska bygga vidare på frihandelsavtalet CETA (EU-Canada Comprehensive Economic and Trade Agreement) med avsikten att kunna komplettera CETA utifrån de nya behoven i den digitala ekonomin. Detta genom att förenkla gränsöverskridande digital handel för företagarna och ett ökat skydd för konsumenterna. Mer konkreta förväntade bindande regler för konsumentskydd, en förbättring av papperslös handel samt elektroniska underskrifter och förbud mot omotiverade krav på datalokaliseringar.

Läs Kommissionens pressmeddelande här .

Ändringar i CSRD och CS3D

F ör att stärka EU:s konkurrenskraft antog rådet den 24 februari 2026 Direktiv (EU) 2026/470 som ändrar direktiv 2022/2464/EU om hållbarhetsrapportering (CSRD) och direktiv 2024/1760/EU om tillbörlig aktsamhet (CS3D). Ändringarna ska minska rapporteringsbördan och dämpa indirekta konsekvenser för mindre företag. CSRD gäller nu endast företag med fler än 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i omsättning, vilket innebär höjda tröskelvärden. CS3D begränsar till företag med över 5 000 anställda och EUR 1,5 miljarder i omsättning. Kravet på klimatomställningsplaner har tagits bort, liksom EU:s harmoniserade ansvarssystem. Sanktioner begränsas till högst 3 procent av global omsättning. EU:s ska implementera bestämmelserna i nationell rätt senast den 19 mars 2027, med undantag för bestämmelserna som rör CS3D, vilka ska vara genomförda senast den 26 juli 2028. Ändringsdirektivet publicerades och trädde i kraft den 18 mars 2026.

Läs Rådets pressmeddelande här .

Nytt energiinitiativ – sänkta energipriser och ett stärkt energisystem

Kommissionen presenterade den 10 mars 2026 ett åtgärdspaket för att stärka EU:s energioberoende och sänka energipriserna. Paketet omfattar en strategi för att mobilisera privata investeringar i ren energi, bland annat genom att minska investeringsrisker för elnät, innovativ energiteknik och energieffektivitet. Europeiska investeringsbanken avser bidra med över 75 miljarder euro i finansiering under de kommande tre åren. Därtill ingår ett medborgarpaket med åtgärder för lägre energiräkningar och ökad konsumentinflytande, samt en strategi för små modulära reaktorer (SMR) med sikte på att de första ska vara i drift i början av 2030-talet.

Läs Kommissionens pressmeddelande här .

Reform av EU:s tullunion – införandet av en ny tullbyrå i Lille

Europaparlamentet och rådet har nått en överenskommelse om den mest ambitiösa reformen av EU:s tullregler sedan 1968. Reformen innebär nya regler för e-handel och inför en modern, datadriven tullstruktur i syfte att förenkla förfaranden och öka effektiviteten. Kärnan i reformen är inrättandet av en ny ”tullbyrå” med säte i Lille, Frankrike, vilken ska samordna tullverksamheten i alla 27 länder. Reformen tar också sikte på den snabbt växande e-handeln, bland annat genom att avskaffa den tullbefrielse som tidigare gällt för försändelser under 150 EUR och genom att ge e-handelsplattformar ett ökat ansvar för att tillhandahålla importerade varor som EU:s krav.

Läs Kommissionens pressmeddelande här .

Parlamentet antar sin ståndpunkt om Turnberryavtalet mellan EU och USA

Den 26 mars antog Europaparlamentet sin ståndpunkt om EU:s implementering, i form av två förordningar, av tullaspekterna i Turnberryavtalet mellan EU och USA. Avtalet innebär att de flesta tullarna på amerikanska industrivaror avskaffas och att ett stort antal amerikanska fisk- och skaldjursprodukter samt jordbruksvaror ges preferentiellt marknadstillträde. Parlamentet har dock föreslagit ett antal skyddsmekanismer, bland annat stärkandet av suspensionsklausulen, som t.ex. skulle göra det möjligt att suspendera tullförmånerna om USA inför tullar som överskrider det överenskomna taket på 15 procent, eller nya tullar på EU-varor. Därtill införs en så kallad ” sunrise clause ” som innebär att de nya tullsatserna bara träder i kraft om USA lever upp till sina åtaganden, samt en ” sunset clause ” som innebär att huvudförordningen löper ut den 31 mars 2028 om inte förlängs genom en ny lagstiftningsakt. Rådet och Europaparlamentet kommer nu att inleda förhandlingar om de två förordningsförslagen.

Läs mer om EU:s handelsavtal på Vinge Insights här .

Läs Parlamentets pressmeddelande här .

Nya riktlinjer för bedömning av företagskoncentrationer publicerade för samråd

Den 30 april 2026 publicerade kommissionen ett utkast till nya riktlinjer för bedömning av företagskoncentrationer enligt förordning (EU) (139/2004) (koncentrationsförordningen). Utkastet, som utgör den mest omfattande reformen av EU:s koncentrationskontroll på över tjugo år, ersätter de nuvarande horisontella riktlinjerna från 2004 och de icke-horisontella riktlinjerna från 2008 med ett samlat ramverk. De nya riktlinjerna syftar till att modernisera Kommissionens bedömning av företagskoncentrationer mot bakgrund av det förändrade geopolitiska och handelsmässiga läget, där industriell skala och global konkurrenskraft samt innovation och investeringar har blivit allt viktigare. Bland nyheterna märks ett ökat fokus på dynamiska effekter såsom innovation och investeringskonkurrens, ett sk innovationsskydd för okomplicerade förvärv av små innovativa företag och start-ups, samt att motståndskraft och hållbarhet erkänns som konkurrensparametrar. Därtill utökas vägledning om bedömningen av effektivitetsvinster, inklusive dynamiska sådana. Synpunkter kan lämnas till och med den 26 juni 2026.

Läs Kommissionens pressmeddelande här .

Tillfällig ram för statligt stöd med anledning av krisen i Mellanöstern (Metsaf)

Den 29 april 2026 antog kommissionen en tillfällig ram för statligt stöd (Metsaf) för att hantera effekterna av krisen i Mellanöstern på särskilt utsatta ekonomiska sektorer. Ramverket riktar sig till företag inom jordbruk, fiske och transportsektorn och gör det möjligt för medlemsstaterna att kompensera upp till 70 % av stödmottagarnas merkostnader för bränsle och gödselmedel till följd av krisen. Alternativt kan stöd ges med upp till 50 000 euro per stödmottagare baserat på ett förenklat förfarande utifrån en uppskattning av bränsleförbrukningen. Ramen innehåller även en tillfällig anpassning av Cisaf (Clean Industrial Deal State Aid Framework) som kan göra högre stödnivåer för elprislättnader till energiintensiva industrier. Metsaf gäller till och med den 31 december 2026.

Läs Kommissionens pressmeddelande här .