Nyheter från EU
Nr 5/2026

En höst i högt tempo

Hösten i Bryssel har kommit igång med full kraft. Den 16 september 2026 höll Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt årliga linjetal i Strasbourg och beskrev där en union som å ena sidan är stark, men å andra sidan hotad av krig, hybridattacker och ekonomiska utmaningar. Von der Leyen betonade också att nationell överreglering skadar den inre marknaden och att det behövs förenklade regler som gäller i alla medlemsstater.

Den ambitionen syns tydligt i Kommissionens lagstiftningsarbete. I detta nummer av Nyheter från EU fokuserar vi på Kommissionens förslag till en ny förordning om offentlig upphandling, som presenterades den 9 september 2026. Förslaget ska ersätta de tre upphandlingsdirektiven från 2014 och väntas förändra regelverket i grunden. Utöver detta tar vi upp bland annat Fair Labour Mobility Package, Affordable Housing Act, European Innovation Act, de nya riktlinjerna för missbruk av dominerande ställning och den nya tullkodexen. Gemensamt för initiativen är att de visar hur EU allt tydligare använder olika regelverk som verktyg för att stärka konkurrenskraft, resiliens och strategisk autonomi.

Några spaningar från Bryssel

Parallellt pågår också förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget (MFF) för 2028–2034. Kommissionens förslag på närmare 2 biljoner euro möter hårt motstånd. I slutet av september krävde sex medlemsstater (Sverige, Tyskland, Österrike, Danmark, Nederländerna och Finland – the ”Frugals”) i ett gemensamt brev nedskärningar om ”flera hundra miljarder euro” i långtidsbudgeten. En grupp av 16 syd- och östeuropeiska medlemsstater som kallar sig ”Friends of Cohesion” motsätter sig dock nedskärningar och vänder sig särskilt mot att anslagen till sammanhållnings- och jordbrukspolitiken minskar i reala termer. Frågan står på dagordningen när EU:s stats- och regeringschefer möts i Europeiska rådet i Bryssel den 15–16 oktober 2026.

Lagstiftningsmaskineriet går samtidigt för fullt. Exempelvis förväntas Circular Economy Act i november och, förutom upphandlingsförordningen, fortsätter arbetet med EU Inc., Industrial Accelerator Act, Tech Sovereignty Package (Chips Act 2.0 och Cloud and AI Development Act) samt olika omnibuspaket.

Också på handelsområdet ökar tempot. Den 11 september 2026 la Kommissionen fram ett utkast till Rådsbeslut om undertecknande av EU:s största handelsavtal - frihandelsavtalet med Indien - som väntas skrivas under vid premiärminister Modis planerade besök i Bryssel i slutet av året. Den 22 september 2026 nådde även EU och Filippinerna en principöverenskommelse om ett frihandelsavtal.

Med budgetförhandlingar, intensivt lagstiftningsarbete och geopolitik på agendan blir hösten i Bryssel minst sagt intensiv. I detta nummer guidar vi dig genom de mest relevanta nyheterna från den senaste perioden.

Martin Johansson, delägare, advokat, Bryssel

2026-10-08

Kommissionens förslag om en ny förordning för offentlig upphandling

Den 9 september 2026 presenterade Europeiska kommissionen (Kommissionen) sitt förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling inom EU och EES. Lagstiftningen föreslås i form av en förordning som syftar till att skapa ett enklare, mer transparent regelverk som ska bidra till att offentlig upphandling kan användas som ett mer strategiskt verktyg inom unionen.

En förordning ersätter tre direktiv

Den största förändringen är att lagstiftningen presenteras som en enda (direkt tillämplig) förordning som ersätter de tre gällande upphandlingsdirektiven från 2014, det klassiska direktivet (2014/24), försörjningsdirektivet (2014/25) och koncessionsdirektivet (2014/23). Genom förordningsformen avser Kommissionen att skapa ett närmast fullt harmoniserat regelverk i syfte att stärka den inre marknaden och konkurrenskraften inom EU.

En gemensam digital plattform

Förslaget föreslår en gemensam digital plattform för all offentlig upphandling inom EU. Syftet är att underlätta för företag att lämna anbud i hela EU; företag ska bara behöva fylla i information och inkomma med dokumentation vid ett tillfälle. Plattformen ska även fungera som ett verktyg för tillsyn och uppföljning, där data kan delas sömlöst mellan medlemsstaterna.

Tre förenklade upphandlingsförfaranden

Förslaget innehåller tre huvudsakliga upphandlingsförfaranden. Det öppna förfarandet är standardförfarandet och ger möjlighet till förhandling med anbudsgivarna. Oproportionerliga omsättningskrav förbjuds och möjligheten att kräva erfarenhet från offentlig sektor begränsas i syfte att sänka trösklarna för små och medelstora företag. Det dynamiska förfarandet är utformat för återkommande standardvaror och -tjänster och utgår från en dynamisk leverantörsbas. Om antalet intresserade överstiger fem kan myndigheten begränsa urvalet genom slumpmässig algoritmisk lottning eller, vid förfaranden med urvalskriterier, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier. Det tredje är ett innovationsförfarande, som möjliggör för upphandlande myndigheter att formulera en samhällsutmaning snarare än en fast specifikation och där anbudsgivaren som huvudregel behåller äganderätten till uppkomna immateriella rättigheter. Förordningen behåller också möjligheten till direkttilldelning under strikt definierade förhållanden.

Kvalitet ges större vikt

Modellen BPQR – best price-quality ratio – blir standardmetoden för tilldelning. Kvalitetskriterier ska utgöra minst 30 % av bedömningen av alla kontrakt, förutom för arbetsintensiva kontrakt där de ska utgöra 50 % av bedömningen. Kvalitet definieras brett och kan omfatta tekniska, miljömässiga, sociala och säkerhetsmässiga aspekter. Upphandlande myndigheter som avviker från BPQR måste förklara hur kvaliteten annars säkerställs, vilket gör priskonkurrens till ett undantag snarare än en regel.

Europeisk preferens

Förslaget innehåller en möjlighet att välja bort ekonomiska aktörer från icke-EU-länder eller länder som EU inte har relevanta handelsavtal med. Det görs en uppdelning mellan täckta och icke-täckta aktörer, där täckta aktörer är från EU-länder, länder som har anslutit sig till WTO-avtalet om offentlig upphandling (GPA – Government Procurement Agreement) eller länder med frihandelsavtal med EU som omfattar ömsesidig rätt att delta i offentliga upphandlingar inom den aktuella sektorn.

En upphandlande myndighet kan bland annat begränsa deltagandet till täckta aktörer eller bevilja extra tilldelningspoäng till dessa. Kommissionen föreslås även, vid vissa givna situationer, kunna kräva att upphandlade myndigheter tillämpar preferensåtgärderna genom delegerade akter.

Uteslutningsgrunder och säkerhet

Systemet för uteslutningsgrunder utvidgas avsevärt. Obligatoriska uteslutningsgrunder utökas från sju till elva kategorier, och möjligheten till självsanering avskaffas helt för dessa. Förslaget inför också ett särskilt kapitel om säkerhet, resiliens och cybersäkerhet, som ger upphandlande myndigheter större möjligheter att beakta säkerhetsaspekter i varje skede av upphandlingen. Leverantörer som klassificerats som högriskaktörer under kommande cybersäkerhetsakten 2 (CSA2) avseende IKT-komponenter (informations- och kommunikationsteknologikomponenter) utesluts obligatoriskt utan möjlighet till självsanering.

Kommentar och nästa steg

Förslaget har väckt diskussion. Bland annat har 17 medlemsstater, inklusive Sverige, kritiserat valet av förordningsform framför direktiv. BusinessEurope har ifrågasatt lämpligheten av att använda upphandling som medel för politiska ambitioner, medan Svenskt Näringsliv ser positivt på dialog, förhandlingsmöjligheter och betoning på kvalitet, men betonar att det återstår att se hur lagstiftningen utformas i slutändan.

Förslaget ska nu beredas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Enligt "One Europe, One Market Roadmap" är målet att Rådet och Europaparlamentet ska nå en preliminär överenskommelse senast i slutet av 2027. Förordningen blir enligt förslaget tillämplig först två år efter ikraftträdandet, vilket innebär att den nya lagstiftningen väntas börja tillämpas runt årsskiftet 2029–2030.

Läs hela artikeln (vinge.se)

Fair Labour Mobility Package

Kommissionen presenterade den 15 september 2026 Fair Labour Mobility Package som innefattar tre nya förordningar, ett nytt direktiv samt en revidering av direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer. Paketet ska göra det lättare för arbetstagare att styrka och utöva sina rättigheter till social trygghet och sjukvård i andra EU-länder. Det ska också bli enklare att jämföra kvalifikationer mellan medlemsstaterna och att få dem formellt erkända inom reglerade yrken. De nya reglerna är tänkta att eliminera långsamma och komplicerade administrativa processer som hindrar företag att rekrytera arbetstagare mellan medlemsstaterna. En del av paketet är EU Digital Identity Wallet, som ska möjliggöra för personer som flyttar inom EU att ladda upp och spara dokument digitalt. Kommissionen räknar med att det digitala verktyget ska vara tillgängligt inom hela EU i slutet av året både för företag och enskilda. Den digitala plånboken syftar även till att arbetsgivare enklare ska kunna verifiera en arbetstagares kvalifikationer, även när en arbetstagare flyttar mellan medlemsstaterna.

Läs mer om paketet här.

Affordable Housing Act

Den 9 september 2026 presenterade Kommissionen ett förslag till förordning – Affordable Housing Act – som en del av The European Affordable Housing Plan. Kommissionen har som bakgrund till förslaget framhållit att korttidsuthyrning av bostäder i vissa områden påverkar såväl prisnivåerna som tillgängligheten, vilket försvårar möjligheterna för enskilda att finna bostad. Affordable Housing Act innehåller därför möjligheter för berörda myndigheter att begränsa korttidsuthyrning av bostäder i områden där bostadsstress råder. Förordningen är avsedd att utgöra ett harmoniserat verktyg genom vilket myndigheterna kan bedöma huruvida bostadsstress föreligger i ett visst område. Vid bedömningen ska behörig myndighet beakta pris-inkomstkvoten och dess utveckling över tid, tillsammans med övriga omständigheter som tyder på att bostadsstressen sannolikt inte kommer att avta. I syfte att minska bostadsstressen kan myndigheten begränsa korttidsuthyrning av bostäder som inte utgör värdens huvudbostad, eller begränsa förvärv och användning av mark och bostäder som inte är avsedda för permanent boende.

Läs pressmeddelandet här.

Nya EU-riktlinjer för missbruk av dominerande ställning

Kommissionen antog den 3 september 2026 nya riktlinjer för bedömningen av missbruk av dominerande ställning under artikel 102 EUF-fördraget. De nya riktlinjerna återspeglar den senaste praxisen från EU-domstolen och innehåller Kommissionens tolkningar på de områden som inte har varit föremål för domstolens prövning. De största nyheterna är att riktlinjerna beaktar omständigheter som har tillkommit i samband med digitaliseringen i bedömningen av missbruk av dominerande ställning, såsom self-preferencing och digitala ekosystem där inlåsning av användare och höga byteskostnader medför inträdeshinder. Nollprismarknader där andra mått än marknadsandelar, till exempel antal användare eller transaktioner, och algoritmer understryks även som medel vilka kan rubba konkurrensen genom att bland annat möjliggöra tyst samordning och kollektiv dominans.

Läs pressmeddelandet här.

EU:s nya tullkodex träder i kraft

Den 20 september 2026 trädde den nya tullkodexen i kraft. Den ersätter den tidigare kodexen från 2013. De två största nyheterna är inrättandet av EU:s tullbyrå (EUCA) med säte i Lille, Frankrike, och inrättandet av EU:s digitala tulldatacentral (EU Customs Data Hub). Tullbyråns uppgifter är att stödja ett enhetligt genomförande av tullagstiftningen, samordna operativt tullsamarbete och gemensamma kontroller mellan medlemsstaternas myndigheter samt att utarbeta vägledande standarder och rekommendationer. Tulldatacentralen ersätter både de tidigare fragmenterade nationella och EU-gemensamma elektroniska systemen och består av en uppsättning centraliserade, säkra och cyberresilienta elektroniska tjänster och system. Dessa tjänster ska bland annat möjliggöra elektroniskt genomförande av tullagstiftningen, tullkontroller, beräkning av och underrättelse om tullskuld. Andra nyheter i den nya tullkodexen är att personer som tillhandahåller eller möjliggör distansförsäljning av varor från tredjeländer betraktas som importörer samt att näringsidkare kan få statusen som betrodda näringsidkare (Trust and Check Trader) genom att ge tullmyndigheterna tillgång till deras elektroniska system i realtid. Därtill införs en unionshanteringsavgift vid distansförsäljning. Medlemsstaterna har tolv månader på sig att genomföra de nya reglerna fullt ut. EUCA förväntas inleda sin verksamhet år 2027, medan EU:s tulldatacentral kommer att bli obligatorisk för e-handelsförsändelser från och med den 1 juli 2028. Den nya hanteringsavgiften kommer att börja tillämpas från november 2026.

Läs pressmeddelandet här.

European Innovation Act (EIA)

Den 9 september 2026 presenterade Kommissionen sitt förslag till European Innovation Act (EIA) – en central del av EU:s strategi för startups och scaleups som syftar till att undanröja hinder för innovation, förbättra tillgången till kapital, talang och infrastruktur samt att skapa ett mer innovationsvänligt regelverk. Den föreslagna förordningen innehåller förslag med syfte att minska värderingskostnaderna, öka licensiering och överföring av immateriella rättigheter inom EU samt främja upphandling inom forskning och utveckling (FoU) för tjänster och EU-baserade lösningar. I förslaget föreslås att FoU-upphandling bara ska vara öppna för ekonomiska aktörer med ursprung inom EU eller i sådana länder med vilka EU har internationella avtal som omfattar upphandling. Vidare ska kvalitet ges större vikt vid kontraktstilldelning. Kvalitetskriterier ska utgöra minst 50 % av bedömningen av alla kontrakt. Förslaget innebär också att flera FoU-kontrakt som huvudregel ska tilldelas inom samma upphandling. Arbetet ska delas upp i faser där leverantörerna utvärderas efter varje fas, så att de konkurrerar med varandra genom hela utvecklingsprocessen. EUIPO (Europeiska immaterialrättsliga myndigheten) ska även, enligt förslaget, tillhandahålla ett frivilligt ramverk för värdering av immateriella tillgångar samt en digital marknadsplats för kommersialisering av immateriella rättigheter i finansieringssyften.

Läs mer om förslaget här.

Fler nyheter från EU

Von der Leyens State of the Union-tal

Den 16 september 2026 höll Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt årliga linjetal i Strasbourg. I talet beskrevs EU som å ena sidan starkt men å andra sidan hotat – av krig, hybridattacker och ekonomiska utmaningar. Stora delar av talet fokuserade på klimatförändringar, AI, barns säkerhet online och stärkt försvar. Därtill föreslogs att Kanada blir EU:s första associerade medlem, vilket har väckt stor uppmärksamhet, inte minst från USA, och begreppets innebörd är högst oklar.

Läs hela talet här.

ChatGPT, Reddit, Roblox klassificeras under DSA

Den 31 augusti 2026 klassificerade Kommissionen ChatGPT som en mycket stor onlinesökmotor och Reddit samt Roblox klassificerades samtidigt som mycket stora onlineplattformar under Digital Services Act (DSA). Företagen har nu fyra månader på sig att uppfylla de ytterligare skyldigheterna som gäller för sökmotorer och plattformar av sådan storlek.

Läs Kommissionens pressmeddelande här.

Artikel 3.1 i dataförordningen blir gällande

Sedan den 12 september 2026 är artikel 3.1 i dataförordningen tillämplig. Bestämmelsen kräver att uppkopplade produkter och tillhörande tjänster utformas så att användaren, när det är relevant och tekniskt möjligt, som standard får enkel, säker och kostnadsfri tillgång till genererade data i ett strukturerat och maskinläsbart format.

Läs förordningen här.

Sverige har lämnat in utkast till naturrestaureringsplan

Den 18 augusti 2024 trädde naturrestaureringsförordningen (EU) 2024/1991 i kraft med syftet att långsiktigt och varaktigt återhämta biologisk mångfald. Som en del av förordningen ska varje medlemsstat ha lämnat in ett utkast till en nationell restaureringsplan senast den 1 september 2026. Sverige lämnade in utkastet till sin plan den 3 september 2026 innehållande 39 åtgärdspaket för att nå de uppsatta målen. En slutlig plan ska sedan lämnas in senast den 1 september 2027.

Se utkastet här.

Undertecknande av frihandelsavtal mellan EU och Indien

Den 11 september 2026 presenterade Kommissionen förslag till Rådet om bemyndigande att underteckna EU:s största handelsavtal - frihandelsavtalet mellan EU och Indien. Avtalet avser att förbättra marknadstillträdet, sänka tullarna, undanröja onödiga handelshinder samt tillhandahålla förutsägbara regler för handel och investeringar mellan EU och Indien. Innan avtalet kan träda ikraft måste Rådet, efter Parlamentets samtycke, därefter besluta om dess ingående. De indiska myndigheterna går parallellt igenom sina egna ratificeringsförfaranden. Avtalet förväntas undertecknas vid premiärminister Modis besök i Bryssel i slutet av året och träda ikraft redan i mars 2027, efter snabbehandling i Rådet och Parlamentet.

Här kan du läsa Kommissionens pressmeddelande.