EU presenterar en europeisk digital suveränitet
EU går in i sommaren med en fortsatt höga ambitioner att omsätta
konkurrenskraftsagendan i konkret lagstiftning. Den interinstitutionella
färdplanen One Europe, One Market
sätter tonen för arbetet, med fokus på regelförenkling,
en mer integrerad inre marknad, en starkare
handelspolitik, lägre energikostnader och en snabbare
digital omställning. Målet är att nå
överenskommelser om samtliga initiativ senast vid utgången av 2027. Inför sommaruppehållet fortsätter bland annat samrådet
om de nya riktlinjerna för koncentrationskontroll, liksom arbetet med olika omnibus- och andra förenklingsinitiativ.
Samtidigt går arbetet inom det digitala området framåt, där AI och
cybersäkerhet i allt högre grad ses som delar av samma strategiska helhet, inte
minst när det gäller skyddet av kritisk infrastruktur.
I detta nummer av Nyheter från EU speglas utvecklingen genom nedslag inom vad som
förväntas för halvledar- och AI-industrin,
inom bolagsrätt samt konkurrens- och antitrustreglering. Artiklarna berör bland
annat EU:s arbete med teknologisk suveränitet, digital infrastruktur och AI,
nya bolagsrättsliga och investeringsrelaterade initiativ samt en
konkurrensrättslig utveckling där innovation, resiliens och globala marknadsförhållanden
får ökad betydelse i bedömningen. Gemensamt för artiklarna är att de visar hur
EU:s regelutveckling i allt högre grad rör sig i skärningspunkten mellan
teknisk utveckling, säkerhetspolitiska överväganden och behovet av en mer
konkurrenskraftig inre marknad.
Några spaningar från Bryssel
När EU återvänder från sommaruppehållet väntas tempot snarare öka än minska. Det irländska ordförandeskapet tar över i ministerrådet med konkurrenskraft, säkerhet och gemensamma europeiska värden högt på agendan. Samtidigt fortsätter förhandlingarna om flera centrala lagstiftningsinitiativ, såsom Tech Sovereignty Package, Industrial Accelerator Act, EU Inc, europeiska företagsplånboken, investeringsgranskning och den fortsatta utvecklingen av den inre marknaden.
Även kommissionens höstprogram väntas bli innehållsrikt. Flera förslag med direkt betydelse för företag förväntas, däribland European Products Act, Circular Economy Act och European Research Area Act. Dessutom fortsätter översynerna av reglerna för konsumentskyddssamarbete och riktlinjerna för koncentrationskontroll.
På energi- och klimatområdet står en översyn av EU ETS och uppdateringar av styrningen av energiunionen på agendan. Samtidigt fortsätter arbetet men den digitala agendan, med förhandlingar avseende bland annat Cloud and AI Development Act, Chips Act 2.0, Cybersecurity Act 2 och Digital Networks Act. Mycket talar därför för en höst där frågor om digital suveränitet, förenkling och strategisk resiliens kommer att dominera Brysselagendan.
Martin Johansson, delägare, advokat, Bryssel
| | |
Tech Sovereignty Package – Kommissionens förslag för att stärka Europas digitala oberoende och motståndskraft
|
Den 3 juni 2026 presenterade Kommissionen Tech Sovereignty Package – ett omfattande paket med
syfte att stärka EU:s teknologiska oberoende och minska unionens avhängighet av leverantörer utanför EU av kritisk digital teknik. Paketet omfattar bland annat halvledare, artificiell intelligens (AI), molninfrastruktur, öppen källkod och digital teknik inom energisektorn.
Bakgrunden är att EU under senare år har uppmärksammat sårbarheter kopplade till beroenden av ett begränsat antal globala teknikaktörer, särskilt från USA och Kina. Exempelvis står amerikanska molnföretag för omkring 70 procent av den europeiska molnmarknaden och driver även en stor del av den storskaliga infrastruktur som ligger till grund härför. Dessa beroenden har aktualiserat frågor om informationssäkerhet, leveranskedjor, exportrestriktioner, jurisdiktionell kontroll och möjligheten för tredjeländer att indirekt påverka europeiska aktörer. Till skillnad från tidigare EU-initiativ på det digitala området betonar paketet kapacitet, kontroll och industriell uppbyggnad snarare än enbart reglering av digitala marknader och risker.
Paketet omfattar fyra delar:
- Cloud and AI Development Act (CADA) – kärnan i paketet är en förordning som syftar till att tredubbla EU:s datacenterkapacitet inom fem till sju år och stärka moln- och AI-infrastrukturen. Förslaget inför bland annat ett EU-ramverk för molnsuveränitet byggt kring fyra säkringsnivåer, där kraven skärps progressivt och bestäms utifrån kriterier såsom kontroll över tjänsten, leveranskedjan, databehandling, infrastrukturens lokalisering och cybersäkerhet. Rättsakten omfattar även förenklade förfaranden för etablering av datacenter. Det handlar bland annat om snabbare tillståndsprocesser och förbättrad tillgång till energi, mark, vatten och finansiering.
- Chips Act 2.0 – bygger vidare på EU:s befintliga halvledarpolitik och ska öka konkurrenskraften i EU:s halvledarindustri samt stärka försörjningstryggheten, i en tid då unionen fortsatt står för mindre än 10 procent av den globala produktionen. Förslaget kombinerar åtgärder på utbuds- och efterfrågesidan, bland annat genom s.k. "Demand Accelerators" för att stimulera användning av halvledare som designats eller tillverkats inom unionen, snabbare tillståndsprocesser med en längsta tid på 12 månader för strategiska projekt samt ett "Demand Forum" som mötesplats mellan leverantörer och användare.
- EU:s strategi för öppen källkod – placerar öppen källkodsteknik som ett strategiskt verktyg för digital suveränitet, med fokus på att minska leverantörsinlåsning, stärka transparens och interoperabilitet samt bygga ett livskraftigt europeiskt ekosystem för öppna teknologier. Strategin omfattar bland annat vägledning för offentlig upphandling och bästa praxis samt stöd till företag och utvecklargemenskaper.
-
Färdplan för digitalisering och AI inom energisektorn – binder samman digital infrastruktur med energiomställningen genom tre pelare: hållbar integration av datacenter i energisystemet (bland annat genom trepartsavtal mellan datacenteroperatörer, energiaktörer och offentliga myndigheter), påskyndad användning av AI-lösningar för nätplanering och prognoser, samt ett EU-ramverk för gränsöverskridande delning av energidata. Åtgärderna planeras vara genomförda senast 2030.
Förslagen går nu vidare i det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Inom den interinstitutionella färdplanen "One Europe, One Market" har måldatum satts till andra kvartalet 2027 för Chips Act 2.0 och fjärde kvartalet 2027 för CADA. Förslagen är dock inte okontroversiella, bland annat väntas förhandlingarna beröra frågor som europeisk teknologisk suveränitet, offentlig upphandling, moln- och AI-infrastruktur, halvledarförsörjning, statsstöd, energikapacitet och förhållandet till tredjelandsleverantörer.
|
| |
European Semester
Spring Package
Den 3 juni 2026
antog Kommissionen vårpaketet för den europeiska planeringsterminen 2026.
Paketet innehåller politisk vägledning till medlemsstaterna med särskilt fokus
på att stärka EU:s konkurrenskraft, strategiska oberoende samt ekonomiska och
sociala motståndskraft. Detta mot bakgrund av det geopolitiskt osäkra läget med
ökade säkerhetsrisker, föränderliga energipriser och ihållande
levnadskostnadstryck. Bland de områden där medlemsstaterna uppmanas vidta
åtgärder återfinns bland annat finanspolitisk hållbarhet, minskade hinder på
den inre marknaden, påskyndad omställning till ren energi samt främjande av
arbetstillfällen och kompetens.
För Sverige
rekommenderar Kommissionen bland annat att tillståndsprocesserna för förnybar
energi, särskilt havsbaserad och landbaserad vindkraft, påskyndas och
förenklas, då nuvarande utdragna förfaranden skapar investeringsosäkerhet och
hindrar storskaliga industriprojekt för ren teknik. Vidare rekommenderas
reformer av bostadsmarknaden för att stimulera investeringar i bostadsbyggande
och undanröja strukturella hinder för att lindra bostadsbristen.
Läs Kommissionens
pressmeddelande här.
Läs landrapporten
för Sverige här.
| | fd |
Rådet antar förenklingsåtgärder och förbud mot nudifieringsverktyg
Rådet antog den 29 juni
2026 ändringsförordningen till AI-förordningen. Därmed har både Europaparlamentet och Rådet antagit
den slutliga versionen,
sedan Parlamentet lämnat sitt slutliga godkännande den 16 juni 2026. Ändringarna, som
institutionerna
enades om den 7 maj 2026, innebär bland annat att tillämpningsdatumen för kraven på AI-system
med hög risk senareläggs till den 2 december 2027 respektive den 2 augusti 2028, beroende på
systemtyp. Även kravet
på vattenmärkning av AI-genererat innehåll skjuts upp, till den 2 december 2026. Genom förordningen införs
en kompromissmekanism som ska hantera överlapp mellan AI-förordningen och sektorspecifik
lagstiftning, tillsammans
med lättnader för små och medelstora företag. Samtidigt tillkommer nya förbjudna
användningsområden.
Hit hör förbud mot AI-system som genererar material som föreställer
sexuella övergrepp mot barn, liksom mot s.k. nudifieringsverktyg som utan samtycke skapar
sexuellt explicita bilder av identifierbara personer. Vidare utvidgas möjligheten att behandla känsliga
personuppgifter i
syfte att upptäcka och korrigera bias.
Läs Rådets pressmeddelandet här.
Läs Vinges nyhet om ändringarna i AI-förordningen den 7
maj 2026 här.
Läs Vinges Insights om de antagna ändringarna i
AI-förordningen den 29 juni 2026 här.
| | |
Kommissionen stärker den globala hälsosäkerheten med det nya initiativet för global hälsoresiliens Den 13 maj 2026 antog Kommissionen ett nytt initiativ för global hälsoresiliens, Global Health Resilience Initiative, i syfte att positionera EU som en ledande aktör inom global hälsa genom att skala upp förebyggandet, beredskapen och insatser mot framtida hälsohot samt åtgärda brister i hälsosystemens motståndskraft. Initiativet fastställer det strategiska ramverket för EU:s framtida agerande. Strategin ska stärka EU:s strategiska autonomi och konkurrenskraft samt stödja medlemsländernas övergång till utökad hälsosuveränitet. Initiativet anger fem prioriterade områden: en mer effektiv global hälsoarkitektur med bättre samordning och mobilisering av investeringar; motståndskraftiga nationella hälsosystem med fokus på primärvården; förstärkt internationell beredskap mot hälsohot genom större tillgång till medicinska motåtgärder; diversifierade globala leveranskedjor för hälsoprodukter bland annat genom samarbete med den privata sektorn för att stödja investeringar i partnerländer; samt ett stärkt samhällelig förtroende för vetenskap och motverkande av hälsodesinformation. Den praktiska omsättningen härav ska ske genom nio flaggskepsåtgärder på nationell, regional och global nivå vilka ska genomföras under 2026–2027. Läs Kommissionens pressmeddelande här.
| | fd |
Nya regler om obligatorisk granskning av utländska investeringar i EU godkända av EP och Rådet
Den 8 juni 2026 antog
rådet slutligen den nya förordningen om granskning av utländska
direktinvesteringar (FDI-förordningen), som ersätter den nuvarande
FDI-förordningen från 2020.
Förordningen innebär en omfattande reform av EU:s ramverk för
investeringsgranskning och syftar till att stärka unionens förmåga att hantera
säkerhets- och ordningsrelaterade risker kopplade till utländska investeringar.
En viktigt nyhet är att samtliga medlemsstater blir skyldiga att införa
nationella granskningsmekanismer med ett harmoniserat minsta
tillämpningsområde. Granskningen ska omfatta investeringar i särskilt känsliga
sektorer, däribland produkter med dubbla användningsområden, strategiska råvaror,
artificiell intelligens och energi-, transport- och digital infrastruktur.
Förordningens tillämpningsområdet utvidgas också till investeringar som
genomförs via EU-baserade dotterbolag. Vidare stärks samarbetet mellan
medlemsstaterna och Europeiska kommissionen genom utökade möjligheter till
informationsutbyte och nya verktyg för att motverka kringgående av regelverket.
Samtidigt behålls det exklusiva nationella ansvaret för beslut om att godkänna,
villkora eller förbjuda en investering. Den 26 juni 2026 publicerades
förordningen i Europeiska unionens officiella tidning och träder i kraft 20
dagar efter offentliggörandet. Förordningen ska börja tillämpas från och med
den 17 januari 2028, dvs, 18 månader därefter.
Läs
Rådets pressmeddelande
här.
Läs
Vinges Insights om den nya FDI-förordningen här. | | |
Parlamentet godkänner tullagstiftning inom ramen för handelsöverenskommelsen mellan EU och USA
Rådet har den 25
juni 2026 antagit två förordningar som
genomför EU:s tullåtaganden enligt det
gemensamma uttalandet mellan EU och USA från
augusti 2025. Antagandet utgör det sista steget i lagstiftningsprocessen, sedan
Parlamentet den 16 juni 2026 gav sitt slutliga godkännande. Den första förordningen avskaffar tullarna på samtliga industrivaror från USA och ger förmånstillträde för ett stort antal fisk-, skaldjurs-
och jordbruksprodukter. Den andra förordningen utvidgar den tullfria importen
av hummer till att även omfatta bearbetad hummer. Förordningarna innehåller
bl.a. en tidsfristklausul som innebär att huvudförordningen upphör att gälla den
31 december 2029, med möjlighet till förlängning. Därtill införs en skyddsmekanism som aktiveras vid
importökningar som allvarligt hotar att skada EU:s industri eller jordbruk,
samt en möjlighet för Kommissionen att upphäva tullförmånerna om USA efter den
31 december 2026 fortsätter att ta ut tullar på över 15 % på stål- och
aluminiumderivat från EU. Förordningarna ska nu undertecknas och offentliggöras
i EUT, varefter de träder i kraft en dag efter offentliggörandet.
Läs Rådets pressmeddelande här.
| | fd |
Kommissionen offentliggör förenklingsöversyn av EU:s avskogningsförordning
Den 4 maj 2026 offentliggjorde
Kommissionen en rapport om förenklingen av EU:s reviderade
avskogningsförordning (EUDR) tillsammans med en rad åtgärder för ett smidigt
och effektivt genomförande inför att förordningen ska börja tillämpas den 30
december 2026. Paketet innehåller bland annat ett uppdaterat
vägledningsdokument, uppdaterade frågor och svar samt en uppdaterad
genomförandeakt om informationssystemet. Den sistnämnda åtgärden innefattar
bland annat ett förenklat deklarationsformulär för mikroföretag och små primära
aktörer, verktyg för att underlätta för handeln såsom databaser över
produktionsländers lagstiftning, samt certifieringssystem för råvaror. Som en
ytterligare del av paketet har kommissionen även lagt fram ett utkast till
delegerad akt om förteckningen över relevanta råvaror och produkter, vilken
innehåller riktade ändringar av produktdefinitionen, däribland tillägg av vissa
produkter i senare led såsom kaffe och palmoljederivat, samt undantag för bland
annat läder, produktprover och begagnade produkter. Enligt en rapport till
Europaparlamentet och Rådet väntas åtgärderna minska de årliga
efterlevnadskostnaderna för berörda företag med omkring 75 % jämfört med den
ursprungliga förordningen.
Läs Kommissionens pressmeddelande här.
| | | | | Fler nyheter från EU
Politisk överenskommelse om nya skyddsåtgärder för EU:s stålindustri
Den 14 april nådde Europaparlamentet och
Rådet en politisk överenskommelse om en förordning om nya åtgärder för att
skydda EU:s ståltillverkningssektor mot global överkapacitet. Framöver ska det
finnas tullfria kvoter om 18,3 miljoner ton per år med en utomkvotstull på 50
procent för 30 kategorier av stålprodukter. Europaparlamentet antog
förordningen den 19 maj 2026 och Rådet antog förordningen den 8 juni 2026. Förordningen
trädde i kraft den 1 juli 2026 och ersätter de befintliga skyddsåtgärderna.
Läs Rådets pressmeddelande här.
Kommissionen investerar 1,07 miljarder euro i 57 försvarsprojekt
Kommissionen har meddelat att den kommer
att investera 1,07 miljarder euro i 57 nya projekt inom ramen för Europeiska
försvarsfonden (EDF) efter utvärderingen av ansökningsomgångarna för 2025.
Investeringarna tillhandahåller finansiering för EU:s fyra flaggskeppsinitiativ
på försvarsområdet, dvs. det europeiska drönarförsvarsinitiativet, Eastern
Flank Watch, den europeiska luftskölden och den europeiska rymdskölden. De
utvalda projekten omfattar 634 enheter från 26 EU-medlemsstater samt Norge.
Läs Kommissionens pressmeddelande här.
Rådets godkänner slutsatser om EU:s strategi för sjöfartsindustrin och hamnstrategin
Rådet godkände den 8 juni 2026 slutsatser
om både EU:s strategi för sjöfartsindustrin och den europeiska hamnstrategin,
efter att Kommissionens la fram sina meddelanden den 4 mars 2026. Slutsatserna
om sjöfartsindustrin tar sikte på att stärka EU:s varvsindustri, maritima
tillverkning och sjöfart, bland annat genom skydd mot otillbörlig konkurrens
från tredjeländer, investeringar i ren och digital teknik, kompetensförsörjning
samt stärkt civil och militär resiliens. Slutsatserna om hamnstrategin fokuserar
på hamnarnas roll som strategisk infrastruktur för handel, energiomställning,
försörjningskedjor och militär rörlighet.
Läs Rådets pressmeddelande om
sjöfartsindustrin här.
Läs Rådets pressmeddelande om
hamnstrategin här här.
Rådet antar förhandlingsposition om europeiska företagsplånböcker
Rådet antog den 9 juni 2026
sin förhandlingsposition om europeiska företagsplånböcker, ett digitalt
verktyg baserat
på eIDAS2-ramverket för
säker identitetsverifiering, dokumentdelning, elektronisk signering och gränsöverskridande
kommunikation mellan företag och myndigheter. Rådet betonar att plånböckerna ska komplettera befintliga
nationella system och
att skärpta cybersäkerhetskrav ska gälla för leverantörer. Trilogförhandlingar inleds
så snart Europaparlamentet antagit sin position.
Läs Rådets pressmeddelandet här.
Provisorisk överenskommelse om stöd till växande företag och digitalisering (Omnibus IV)
Rådet och Europaparlamentet har provisoriskt enats om
flera rättsakter inom det s.k. Omnibus IV-paketet. Överenskommelsen inför en
SMC-kategori (Small Mid-Cap) för företag med högst 1 000 anställda och antingen
en årsomsättning på högst 200 miljoner euro eller en balansomslutning på högst
172 miljoner euro, för att mildra tröskeleffekter från SME-kategorin. Paketet
ändrar även 20 produkträttsakter och möjliggör digitala
överensstämmelseförsäkringar, digitala bruksanvisningar samt gemensamma
specifikationer. Överenskommelsen ska nu antas formellt av Rådet och
Parlamentet. Coreper behandlade kompromisstexterna i slutet av juni 2026 men en
formell antagning av rättsakterna av Europaparlamentet och Rådet samt
publicering i EUT återstår.
Läs Rådets
pressmeddelandet här.
Provisorisk överenskommelse om förenkling av försvars- och säkerhetsupphandling
Rådets och
Europaparlamentets förhandlare har nått en provisorisk överenskommelse om ny
lagstiftning som syftar till att förenkla försvars- och säkerhetsupphandling,
underlätta försvarsinvesteringar och stödja försvarsindustrin. Överenskommelsen
avser att undanröja administrativa hinder inom upphandling, tillståndsgivning,
rapportering och gränsöverskridande samarbete. Bland annat förenklas
administrativa krav för ansökningar till Europeiska försvarsfonden (EDF),
införs harmoniserade regler för snabbare tillståndsprocesser för
försvarsprojekt med en maximal handläggningstid på 102 arbetsdagar, samt höjs
tröskelvärdena i försvarsupphandlingsdirektivet. Överenskommelsen ska nu antas
formellt av Rådet och Parlamentet innan det granskas av juristlingvisterna, så
att lagstiftningsakterna formellt kan antas av medlagstiftarna under de
kommande månaderna.
Läs Rådets pressmeddelandet här
Irland tillträder som ordförandeland i Rådet.
Den 1 juli
tillträde Irland för åttonde gången ordförandeskapet i Rådet för mandatperioden
som varar fram till årsslutet. Ordförandeskapet ansvarar för att leda Rådets
arbete, driva förhandlingar framåt och verka som en neutral medlare mellan
medlemsländerna och EU:s institutioner. Under mottot ”Ní neart go cur le chéile
– Strength with unity” fokuserar det irländska ordförandeskapet på tre
övergripande prioriteringar: konkurrenskraft, unionsgemensamma värderingar och
säkerhet. En central fråga blir också att bidra till en överenskommelse om EU:s
fleråriga budgetram för 2028–2034. Irland vill vidare stärka den inre
marknaden, värna rättsstaten och fortsätta EU:s stöd till Ukraina.
Läs det irländska
ordförandeskapets program här.
|
Delägare, advokat, Bryssel
| | |
Advokat, Senior Associate, Bryssel
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | Innehållet i detta nyhetsbrev är endast av allmän karaktär. Innehållet gör inte anspråk på att vara fullständigt och ska inte betraktas såsom juridisk rådgivning i enskilt ärende. Information om Vinges behandling av personuppgifter, se Vinges integritetspolicy. | | |
|