Hösten bankar på dörren – och Bryssel med den Bryssel har inte vilat i sommar. Medan många av oss njutit av ledigheten har EU fortsatt att leverera ny lagstiftning i högt tempo. E-handel, industriutsläpp, konsumenträttigheter och AI är bara några av områdena där det hänt mycket.
Men sommaren har inte bara handlat om införandet av nya regler. Bland annat har arbetet med paketet om skatteförenkling (Tax Omnibus) presenterats och beslut att ingå det interimistiska handelsavtalet (ITA) mellan EU och Mexiko har antagits. Europeiska kommissionen (Kommissionen) har vidare antagit reviderade europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) och en frivillig rapporteringsstandard för mindre företag, som en del av förenklingsarbetet inom Omnibus I. Dessutom har förslaget om en översyn av EU:s utsläppshandel väckt reaktioner runt om i medlemsstaterna.
Hösten ser ut att bli minst lika intensiv. Redan i september väntas Kommissionen presentera sitt med spänning emotsedda förslag till förordning om offentlig upphandling (Public Procurement Act). Arbetet med regelförenkling som syftar till att minska administration och göra det enklare för företag att verka på den inre marknaden fortsätter också med full fart. Kort sagt: Bryssel har inte legat på latsidan och det lär inte bli lugnare när hösten drar igång. I det här nyhetsbrevet guidar vi dig genom det viktigaste som hänt under sommaren.
Martin Johansson, delägare, advokat, Bryssel
2026-08-31 | | |
Kommissionen lättar på utsläppskraven – översyn av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och handlingsplan för elektrifiering
|
Den 17 juli 2026 presenterade Europeiska kommissionen (Kommissionen) sitt förslag till översyn av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) tillsammans med en handlingsplan för elektrifiering (Electrification Action Plan). Initiativen syftar till att påskynda elektrifieringen av Europas ekonomi, stärka industrins konkurrenskraft och minska beroendet av importerade fossila bränslen. Översynen av EU ETS syftar till att anpassa systemet till unionens bindande klimatmål om 90 procents nettoutsläppsminskning till 2040 jämfört med 1990 års nivåer, och till klimatneutralitet senast 2050.
Nedan sammanfattas de viktigaste förslagen på åtgärder och mål.
Översyn av EU:s
utsläppshandelssystem (EU ETS)
- Långsammare utsläppsminskningstakt. Enligt nuvarande regler skulle den årliga takt med vilken utsläppstaket i ETS minskar (den ”linjära reduktionsfaktorn” eller ”LRF”, för närvarande 4,3 procent, stigande till 4,4 procent under 2028–2030) ha drivit taket till noll runt 2040. Det nya förslaget bromsar denna nedgång och LRF sätts till 3,7 procent för 2031–2035 och sänks till 1,7 procent från 2036 (från 2,7 %). Det innebär att utsläppsrätter kommer att fortsätta att ges ut in på 2040-talet, vilket ger industrin mer tid för omställning
- Industribanken för avkarbonisering (IDB). En ny industribank på 100 miljarder euro inrättas för att finansiera utbyggnad av mogna avkarboniseringstekniker i energiintensiva sektorer.
- Skärpta krav på intäktsanvändning och fri tilldelning. Medlemsstaterna ska avsätta minst 50 procent av ETS-intäkterna till avkarboniseringsinvesteringar. Fri tilldelning villkoras från 2031 av att operatörerna tar fram oberoende verifierade avkarboniseringsplaner och investerar 100 procent av sin fria tilldelnings värde i avkarboniseringsprojekt i EU.
- Permanenta koldioxidupptag och utvidgat tillämpningsområde. Det totala antalet utsläppsrätter som får ges ut inom EU ETS (det s.k. utsläppstaket) höjs med 250 miljoner utsläppsrätter kopplade till certifierade koldioxidupptag (BioCCS/DACCS). Förbränning av kommunalt avfall inkluderas i EU ETS från 2031 och räckvidden utökas för flyg och sjöfart. För flyg innebär det att fler internationella flygningar från EES-flygplatser omfattas av krav på utsläppsrätter, och för sjöfart att fler fartygskategorier (inklusive medelstora fartyg) och en större andel av utsläppen från internationella resor mellan EES-hamnar och hamnar utanför EES inkluderas i handelssystemet.
- Internationella utsläppskrediter. Kommissionen ges möjlighet att köpa upp till 260 miljoner ton internationella utsläppskrediter, vilket minskar det inhemska minskningskravet från 90 procent till 85 procent till 2040.
- Reformerad marknadsstabilitetsreserv. Intagstakten, dvs. den andel utsläppsrätter som årligen dras in, sänks från 24 till 12 procent från 2028, vilket innebär att färre utsläppsrätter per år flyttas bort från marknaden och att tillgängligheten ökar för de aktörer som behöver köpa rätter.
Handlingsplanen för elektrifiering
-
Övergripande mål och åtgärder. Kommissionen vill göra Europa till den första "eldrivna kontinenten" genom ett indikativt elektrifieringsmål på 46 procent till 2040. För att nå dit föreslås åtgärder som minskar prisgapet mellan el och fossila bränslen, sänker initiala omställningskostnader för slutanvändare och främjar innovation, bland annat genom ny lagstiftning om nätavgifter, skatteincitament och omfattande EU-finansiering.
- Infrastruktur och kompetens. Nätutbyggnad och anslutningskapacitet ska påskyndas genom ett nätpaket och EIB-finansiering, med särskilt fokus på laddinfrastruktur och industriella kluster. Parallellt ska en kraftig kompetensförstärkning säkerställa tillgången på kvalificerad arbetskraft i den rena energisektorn, som beräknas behöva växa med 50 procent till 2030.
Förslagen går nu vidare i det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Vad gäller EU ETS siktar Rådet och parlamentet på en politisk överenskommelse senast första kvartalet 2027, med intensiv debatt förväntad från september 2026.
|
| |
Kommissionen presenterar skatteförenklingspaket (Omnibus XI)
Den 24 juni 2026 presenterade Kommissionen ett omfattande skatteförenklingspaket bestående av två förslag: den s.k. skatteomnibusen (Tax Omnibus) och en omarbetning av direktivet om administrativt samarbete (DAC). Syftet är att minska den administrativa bördan för företag med gränsöverskridande verksamhet och samtidigt upprätthålla skyddet mot skatteflykt. Bland de viktigaste åtgärderna finns utvidgade undantag från källskatt på gränsöverskridande utdelningar, räntor och royaltyer inom EU, en modernisering av räntebegränsningsreglerna i skatteflyktsdirektivet (2016/1164) samt bättre samordning mellan CFC-reglerna och den globala minimiskatten (Pillar Two), bland annat genom undantag för koncerner som redan omfattas av minimiskatten. DAC-omarbetningen minskar rapporteringsskyldigheterna, exempelvis genom höjda tröskelvärden och undantag för koncerner som redan rapporterar under minimiskatten. Paketet beräknas sammantaget spara företag cirka 7,9–8 miljarder euro årligen. Förslagen har överlämnats till Europaparlamentet och Rådet för behandling. Läs Kommissionens pressmeddelande här. | |  fd |
Rådet ger grönt ljus för moderniserat handelsavtal med Mexiko
Den 14 juli 2026 antog Rådet beslutet att formellt ingå det interimistiska handelsavtalet (Interim Agreement on Trade, ITA) mellan EU och Mexiko. Beslutet följer på undertecknandet den 22 maj 2026 samt Europaparlamentets godkännande den 8 juli 2026, och innebär att EU:s interna förfarande är slutfört. Avtalet moderniserar handelsdelen av det befintliga globala avtalet mellan EU och Mexiko och förbättrar marknadstillträdet väsentligt, bland annat genom avskaffande av de flesta återstående tullarna, utökade möjligheter inom tjänstesektorn, investeringar och offentlig upphandling samt stärkt skydd för europeiska geografiska beteckningar. Samarbetet fördjupas även inom digital handel, immateriella rättigheter och kritiska råvaror. Avtalet väntas gynna fler än 45 000 EU-företag som exporterar till Mexiko. Eftersom avtalet faller inom EU:s exklusiva befogenhet krävs ingen ratificering av medlemsstaterna. Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter ömsesidig underrättelse om att de interna förfarandena slutförts; Mexiko väntas slutföra sin ratificering efter sommaren. De övriga delarna i det moderniserade globala avtalet (MGA) med Mexiko, som bl.a. omfattar en politisk och samarbetsinriktad del, träder i kraft efter fullständig ratificering, och kommer då att ersätta ITA.
Läs Rådets pressmeddelande här. | | |
Kommissionen presenterar handlingsplan för cybersäkerhet och AI Den 7 juli 2026 presenterade Kommissionen en handlingsplan för cybersäkerhet och artificiell intelligens i syfte att möjliggöra säker och ansvarsfull användning av AI inom unionen samt stärka EU:s cyberresiliens. Planen har tre huvudsakliga mål: att främja säker användning av avancerade AI-modeller, stärka EU:s cybersäkerhet och motståndskraft samt öka Europas egen AI-kapacitet inom cybersäkerhetsområdet. Bland de konkreta åtgärderna finns en europeisk vägledning som Kommissionen ska ta fram tillsammans med EU:s cybersäkerhetsbyrå ENISA för säker tillgång till avancerade AI-system, en testplattform där kritiska sektorer som energi, transport, hälsa och finans kan pröva AI-lösningar i kontrollerad miljö, samt en europeisk utmaning där företag och forskare gemensamt ska utveckla AI-baserade cybersäkerhetslösningar. Handlingsplanen bygger vidare på EU:s befintliga regelverk, där AI-förordningens krav på riskbedömning av AI-modeller gäller från och med den 2 augusti 2026 och cyberresiliensakten blir fullt tillämplig senast 2027.
Läs Kommissionens pressmeddelande här.
| | fd |
Kommissionen presenterar åtgärder för en mer konkurrenskraftig banksektor
Den 17 juli 2026 presenterade Kommissionen ett meddelande med åtgärder för att stärka EU:s banksektors konkurrenskraft och förmåga att finansiera tillväxt och innovation. Meddelandet ingår i strategin för en spar- och investeringsunion och är uppbyggt kring tre mål. Det första syftar till att underlätta för banker att verka gränsöverskridande, bland annat genom effektivare hantering av kapital och likviditet inom koncerner samt en uppdaterad och förenklad modell för ett gemensamt europeiskt insättningsgarantisystem. Det andra målet avser en översyn av genomförandet av Basel III-reglerna i EU för att bättre återspegla särdragen hos europeiska banker oavsett storlek. Det tredje målet handlar om regelförenkling, exempelvis genom mer proportionerliga kapitalkrav och rapporteringskrav samt anpassade regler för små och icke-komplexa institut. Kommissionen understryker att syftet inte är att sänka kraven utan att avlägsna onödiga administrativa bördor utan att äventyra den finansiella stabiliteten. Ett lagstiftningspaket väntas presenteras under första kvartalet 2027.
Läs Kommissionens pressmeddelande här.
| | |
Ny förordning skyddar EU:s stålindustri mot global överkapacitet
Den 1 juli 2026 trädde en ny förordning i kraft för att skydda EU:s stålindustri mot skadeverkningar av global överkapacitet. Med anledning härav, offentliggjorde Kommissionen den 30 juni 2026 tillämpningsförordningen om fördelning av tullkvoter mellan EU:s handelspartner. Förordningen omfattar minskade sammanlagda tullkvoter och en utomkvotstull på 50 procent för 26 kategorier av stålprodukter, med en årlig importkvot på 18,3 miljoner ton varav hälften reserveras för förmånshandelspartner. Ett nytt spårbarhetskrav införs avseende stålets ursprungliga smält- och gjutningssteg. Förordningen har antagits enligt skyndsamt förfarande och gäller i högst sex månader innan den läggs fram på nytt enligt ordinarie kommittéförfarande före årets slut. Parallellt fortsätter förhandlingarna med handelspartner inom ramen för artikel XXVIII i GATT. Förordningen ersätter 2018 års stålskyddsåtgärd.
Läs Kommissionens pressmeddelande här.
| | fd |
Kommissionen antar reviderade standarder för hållbarhetsrapportering och en frivillig standard för mindre företag (Omnibus I)
Den 3 juli 2026 antog Kommissionen reviderade europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) samt en frivillig rapporteringsstandard för mindre företag utanför CSRD:s (Corporate Sustainability Reporting Directive) tillämpningsområde. Åtgärderna ingår i Omnibus I-paketet och syftar till att minska den administrativa bördan för EU-företag med bibehållen kvalitet i hållbarhetsupplysningarna. De reviderade standarderna är kortare och tydligare, medger ökad flexibilitet och minskar antalet obligatoriska datapunkter med över 60 procent. Rapporteringskostnaderna beräknas sjunka med mer än 30 procent per företag. Den frivilliga standarden etablerar ett ramverk för mindre företag och inför ett tak för vilken information CSRD-företag kan begära från sin värdekedja. Standarderna bygger på teknisk rådgivning från EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) och synpunkter inhämtade genom offentliga samråd. De delegerade akterna har överlämnats till Europaparlamentet och rådet för granskning under en period om två månader, med möjlighet till förlängning med ytterligare två månader.
Läs Kommissionens nyhetsartikel här.
Läs Vinges Insights om Omnibus I-paketet här.
| | | | | Fler nyheter från EU
Provisorisk överenskommelse om att förenkla kraven för kemiska produkter (Omnibus VI)
Rådet och Parlamentet nådde den 16 juni 2026 en preliminär överenskommelse om förenklade regler för klassificering, märkning och förpackning av kemikalier (CLP-förordningen), kosmetiska produkter och gödselprodukter. Bland annat förlängs tillämpningsdatumet för de tre berörda förordningar till den 1 januari 2030. Dessa bestämmelser utgör den återstående delen av Omnibus VI-paketet. Överenskommelsen ska nu formellt godkännas av Rådet och Parlamentet.
Läs Rådets pressmeddelande här.
Kommissionen föreslår enklare regler för energi- och däckmärkning (Omnibus XII)
Den 24 juni 2026 presenterade Kommissionen ett förslag om att förenkla reglerna i energimärkningsförordningen 2017/1369 och däckmärkningsförordningen 2020/740. Förslaget öppnar för ökad digitalisering, minskar krav på tryckta etiketter och effektiviserar registreringen i produktdatabasen EPREL. De administrativa besparingarna beräknas uppgå till cirka 123 miljoner euro per år. Konsumenternas tillgång till märkningsinformation bibehålls.
Läs Kommissionens pressmeddelande här.
EU-domstolen meddelar dom i svenskt mål mot Lexbase
Den 9 juli 2026 meddelade EU-domstolen dom i mål C-199/24, som rör det svenska bolaget Legal Newsdesk Sweden och dess sökbara databas över fällande domar i brottmål. Domstolen slog fast att verksamhet som enbart består i att mot ersättning tillhandahålla straffdomar på internet i princip inte utgör behandling för journalistiska ändamål enligt GDPR. De registrerades rättigheter, bland annat att klaga till tillsynsmyndighet, få domstolsprövning och skadestånd, gäller oavsett verksamhetens karaktär. En nationell ordning som enbart tillåter förtalstalan är därför oförenlig med GDPR.
Läs EU-domstolens förhandsavgörande här.
EU tar första steget mot gemensamma försvarssatsningar med fem nya projekt
Den 3 juli 2026 föreslog Kommissionen fem nya storskaliga europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse (EDPCI) inom ramen för programmet för europeisk försvarsindustri (EDIP). Projekten omfattar bland annat drönare, havsförsvar, rymd samt luft- och robotförsvar. I genomsnitt deltar 18 medlemsstater, inklusive Sverige i varje projekt. Nästa steg är att Rådet formellt inrättar projekten. Läs Kommissionens pressmeddelande här.
Europeiska innovationsindexet för 2026 – Sverige fortsatt i topp
I 2026 års upplaga av det europeiska innovationsindexet ("European Innovation Scoreboard") – publicerad den 9 juli, som årligen mäter och jämför medlemsstaternas prestation inom forskning och innovation, rankas Sverige tillsammans med Danmark och Nederländerna som innovationsledare. Sveriges placering drivs särskilt av starka humankapitalresurser, höga företagsinvesteringar i forskning och utveckling samt ett väl utvecklat samarbete mellan innovativa små och medelstora företag.
Läs Kommissionens pressmeddelande här. Länk till den landspecifika rapporten för Sverige här.
EU ser över reglerna för statligt stöd till krisdrabbade företag
Den 24 juli 2026 inledde Kommissionen ett offentligt samråd om nya riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter. Föreslagna ändringar inkluderar bland annat att stålsektorn inkluderas i tillämpningsområdet och att vissa innovativa uppstartsföretag undantas från solvenstestet. Synpunkter kan lämnas till den 4 september 2026.
Läs Kommissionens pressmeddelande här.
Rådet antar det 21:a sanktionspaketet mot Ryssland
Den 23 juli 2026 antog Rådet det 21:a sanktionspaketet mot Ryssland, vilket är det mest omfattande listningspaketet på fyra år, med 218 nya listningar. Paketet riktar sig mot energisektorn, finansiella tjänster, kryptotillgångar och handel, och inför bland annat åtgärder mot skuggflottan, transaktionsförbud för banker samt grunden för ett inreseförbud för ryska kombattanter. Läs Rådets pressmeddelande här. Läs Vinges Sanctions Update 3/2026 här.
AI-förordningen börjar tillämpas Den 2 augusti 2026 började EU:s AI-förordnings transparenskrav och regler för GPAI (General Purpose AI)-modeller att tillämpas. Chattbotar måste informera användare om AI-interaktion, deepfakes ska märkas tydligt och GPAI-leverantörer måste upprätta teknisk dokumentation samt följa upphovsrättsregler. AI-byrån och nationella myndigheter kan nu utöva tillsyn och utfärda sanktionsavgifter. Läs Kommissionens nyhetsartikel här. |
Delägare, advokat, Bryssel
| | |
Advokat, Senior Associate, Bryssel
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | Innehållet i detta nyhetsbrev är endast av allmän karaktär. Innehållet gör inte anspråk på att vara fullständigt och ska inte betraktas såsom juridisk rådgivning i enskilt ärende. Information om Vinges behandling av personuppgifter, se Vinges integritetspolicy. | | | |
